Nyheter

Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Nu tillsätter regeringen en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Syftet är att stärka patientsäkerheten och öka tryggheten inom vård och omsorg av äldre.

När den här regeringen tillträdde var en väldigt tydlig prioritering att förbättra omsorgen av äldre på särskilda boenden och med hemtjänst. Att äldreomsorgen är prioriterad framgår dessutom tydligt i Tidöavtalet och det faktum att Ulf Kristersson valde att tillsätta en äldreminister i sin regering.

Nu går vi vidare med en viktig pusselbit i syfte att stärka kvaliteten i äldreomsorgen i hela landet. Alla äldre ska förstå och kunna göra sig förstådda när de möter omsorgspersonal oavsett om det är i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Men det är även viktigt att medarbetare förstår varandra. För att garantera den medicinska säkerheten, rätt behandling, korrekt dokumentation men även för att det sociala samspelet ska fungera kollegor emellan. Språkkrav kan tillsammans med skyddad yrkestitel för undersköterska höja statusen för yrket och leder förhoppningsvis till att fler söker sig till vård och omsorgsyrket.

Det dagsläget saknas tydliga och enhetliga krav på kunskaper i svenska språket och det behöver utredas hur sådana krav kan regleras för personal i äldreomsorgen. Bristande kunskaper i svenska språket hos personal i äldreomsorgen har uppmärksammats såväl i tillsyn som av statliga utredningar. Både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen men framför allt är det många äldre, medarbetare och anhöriga ute i kommunerna som vittnar om missförstånd och svårigheter att förstå och göra sig förstådda. Den tidigare S-regeringen valde att inte åtgärda dessa brister men vår moderatledda regering går från ord till handling och ställer tydliga krav.

Att ställa krav är att bry sig och vi bryr oss både om äldre och våra medarbetare inom äldreomsorgen. Det huvudsakliga syftet med att ställa krav på språkkunskaper är nämligen att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Äldre ska känna sig trygga med att personalen har goda språkkunskaper i svenska och genom det möjlighet att utföra det arbete som det innebär att ge vård och omsorg under dygnets alla timmar. Att personalen har goda språkkunskaper i svenska ökar även möjligheten för många äldre att ha inflytande över omsorgens utförande.

Regeringen har nu fattat beslut om att utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras och vilka insatser som kan hjälpa äldreomsorgspersonal att snabbare nå språkkravet. En särskild utredare ska analysera och ta fram förslag på hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Utredaren ska bland annat analysera och ta ställning till vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig för undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i äldreomsorgen samt om kraven mellan dessa yrkesgrupper bör skilja sig åt. Utredaren ska
även analysera och vid behov föreslå krav och lämplig nivå på kunskaper i svenska språket även för andra yrkesgrupper som arbetar i äldreomsorgen, till exempel vissa serviceyrken som har direkt kontakt med äldre. Utredaren ska vidare analysera och redovisa vilka konsekvenser språkkraven får för personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen såväl offentlig som privat regi. Ett språkkrav måste gå hand i hand med övriga satsningar för att säkra kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen i kommunerna. Uppdraget ska
redovisas senast den 1 september 2024.

Äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet och vara trygg och säker. Moderaterna tycker att det är viktigt att den som behöver äldreomsorg får träffa samma personer om dagarna och att det går att förstå och bli förstådd av omsorgspersonalen.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.

Anna Tenje (M), Äldre- och socialförsäkringsminister
Pernilla Tornéus (M), Oppositionsråd Växjö kommun
Sofia Stynsberg (M), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden Växjö kommun

En stabil ekonomi är en viktig grundpelare för ett tryggt välfärdssamhälle. Under de senaste
sexton åren då vi moderater har varit med och styrt Växjö kommun har kommunen redovisat
en stark ekonomi med ett ekonomiskt överskott varje år. År 2022 var inget undantag. 2022
redovisade Växjö kommun ett preliminärt resultat på 230mkr. Det är något som vi i
Moderaterna är stolta över. Att vi har lyckats hushålla med våra resurser har gjort att
kommunen idag har en bra grund att luta sig mot, något som inte är alla kommuner
förunnat. Det är extra viktigt nu när vi åter igen befinner oss i svårare tider med en alltmer
orolig omvärld med krig, kris och hög inflation.

Under de sexton åren som gått har det också funnits svårare år med finanskris och pandemi.
Tack vare god hushållning har kunnat genomföra en rad viktiga satsningar och reformer
inom välfärden samtidigt som vi gjort satsningar som lett till att Växjö är en kommun i
framkant. Under de år som Moderaterna varit med och styrt har vi:

• Värnat valfriheten. Vi har varit med och infört aktivt skolval och Lagen om valfrihet
inom omsorgen vilket lett till att våra invånare själva kan välja den skola och omsorg
som passar dem bäst.

• Infört en tydlig arbetslinje. Tack vare uppbyggandet av Växjölöftet har Växjö fått en
tydligare arbetslinje där fler gått från utanförskap till arbete.

• Satsat på en attraktivare kommun. Under de senaste sexton åren har arenastaden
byggts upp, fler sjöar blivit renade och satsningar gjorts för ett attraktivare centrum
och attraktivare tätorter.

Sexton år av ekonomiskt överskott innebär att kommunen fortsatt har kunnat göra
satsningar för att bidra till en god välfärd och service till kommunens invånare. Det är en
trygghet för alla kommunens invånare. Givetvis ska kommunens skatteintäkter varje år
användas för att göra största möjliga nytta för våra invånare, men det är också viktigt att ha
extra resurser att tillgå för att trygga för en osäker framtid.

Nu väntar nya tider, men det finns goda förutsättningar för att Växjö fortsatt kan stå väl
rustade inför framtiden. Tyvärr känner vi en stor oro över kommunens ekonomi då det nya
styret under valet har lovat mycket till många. Det har lovats allt från slopade delade turer
till utökad tid för allmän förskola. Det har däremot inte sagts vart pengarna ska tas från.
Dessutom känner vi en oro över att det faktum att den arbetslinje vi har jobbat för att bygga
upp och den valfrihet vi har varit med och infört nu har börjat att monteras ner. Vi ställer oss
därför frågande till hur Växjös ekonomi ska stå sig framöver.

Pernilla Tornéus (M), Oppositionsråd i Växjö kommun
Anton Olsson (M), Oppositionsråd i Växjö kommun

Växjö ska fortsatt ha på en trygg välfärd där fler går från utanförskap till egen försörjning.

Under Blågrönas styre har Växjö satts på kartan då många kommuner i Sverige tagit efter konceptet med Växjölöftet. Vi i allians för Växjö går nu fram med flera förslag för att fortsätta det viktiga arbete som gjorts för ett samhälle där alla behövs och ingen lämnas utanför:

En fortsatt tydlig arbetslinje. Vi vill ha en fortsatt tydlig arbetslinje för att möta våra utmaningar med integration, otrygghet och en mer hållbar samhällsutveckling. Civilsamhället, föreningslivet, näringslivet och organisationer är viktiga funktioner i samhällsutvecklingen och vi vill hitta former för att kunna samverka på ännu fler och bättre sätt.

Fortsatta satsningar på Växjölöftet. Växjölöftet innebär viktiga insatser för att alla ska känna sig delaktiga i samhället och bidra efter bästa förmåga. Extra fokus ska läggas på utrikesinfödda kvinnor med låg eller ingen utbildningsbakgrund och de som står långt från arbetsmarknaden. I Växjö ska ambitionen vara hög för en framgångsrik integration och deltagandet i samhällsorientering, svenskundervisning och utbildning ska öka för att nå målen.

Intensifiera samverkan mellan myndigheter och civilsamhället för barnens bästa. Barn föds med olika förutsättningar. Barn i utanförskap ska kunna erbjudas goda livschanser. Socialtjänsten är den yttersta garanten för det. Att barn ärver dåliga skolresultat, arbetslöshet och bidragsberoende av sina föräldrar måste motverkas. Vi vill intensifiera samverkan med andra myndigheter och civilsamhället för att uppnå barnens bästa i alla lägen.

Satsa mer på tidiga insatser och förebyggande arbete. Detta måste alltmer prägla våra sätt att arbeta i nämnden för Arbete och välfärd. Att tidigt möta utanförskap, dåliga uppväxtvillkor och dålig hälsa ger människor ökade möjligheter att klara sin försörjning och ekonomi. Vi vill se till att de barn som finns i utsatthet får hälsokontroll och hälsosamtal samt stärka föräldrastödsarbetet. Fler skolsocionomer för att stärka barns och ungdomars skolnärvaro och en bra psykisk hälsa.

Stärk Växjölöftet ung för att dämpa ungdomsarbetslösheten. Vägen in i vuxenlivet ska inte behöva börjas i bidragsberoende. Krav är att bry sig. I ett varmt och humant samhälle glöms inte människor eller göms i utanförskap. Vi står på människans sida mot ett bidragssystem som försvagar drivkrafter.

Sommarjobbsgaranti för alla gymnasieungdomar som söker dessa jobb. Fortsätta satsa på krav och morötter så att alla elever som behöver få godkänt i svenska och matematik deltar aktivt i två veckors sommarskola innan sommarjobb.

I Växjö kommun har det med hjälp av våra fantastiska medarbetare gjorts stora insatser för en tryggare vardag, för våra barn och unga och för ett samhälle där fler gått från utanförskap till arbete. Ovanstående förslag tycker vi är viktiga för att vidareutveckla det goda arbete som görs.

Suzanne Frank (M), 2:a vice ordförande Nämnden för Arbete och välfärd

Per Olof Hjälmefjord (KD)

Ola Sennehed (L)