april 4, 2023

Regeringen tillsätter utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen

Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Nu tillsätter regeringen en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Syftet är att stärka patientsäkerheten och öka tryggheten inom vård och omsorg av äldre.


När den här regeringen tillträdde var en väldigt tydlig prioritering att förbättra omsorgen av äldre på särskilda boenden och med hemtjänst. Att äldreomsorgen är prioriterad framgår dessutom tydligt i Tidöavtalet och det faktum att Ulf Kristersson valde att tillsätta en äldreminister i sin regering.


Nu går vi vidare med en viktig pusselbit i syfte att stärka kvaliteten i äldreomsorgen i hela landet. Alla äldre ska förstå och kunna göra sig förstådda när de möter omsorgspersonal oavsett om det är i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Men det är även viktigt att medarbetare förstår varandra. För att garantera den medicinska säkerheten, rätt behandling, korrekt dokumentation men även för att det sociala samspelet ska fungera kollegor emellan. Språkkrav kan tillsammans med skyddad yrkestitel för undersköterska höja statusen för yrket och leder förhoppningsvis till att fler söker sig till vård och omsorgsyrket.

Det dagsläget saknas tydliga och enhetliga krav på kunskaper i svenska språket och det behöver utredas hur sådana krav kan regleras för personal i äldreomsorgen. Bristande kunskaper i svenska språket hos personal i äldreomsorgen har uppmärksammats såväl i tillsyn som av statliga utredningar. Både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen men framför allt är det många äldre, medarbetare och anhöriga ute i kommunerna som vittnar om missförstånd och svårigheter att förstå och göra sig förstådda. Den tidigare S-regeringen valde att inte åtgärda dessa brister men vår moderatledda regering går från ord till handling och ställer tydliga krav.

Att ställa krav är att bry sig och vi bryr oss både om äldre och våra medarbetare inom äldreomsorgen. Det huvudsakliga syftet med att ställa krav på språkkunskaper är nämligen att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Äldre ska känna sig trygga med att personalen har goda språkkunskaper i svenska och genom det möjlighet att utföra det arbete som det innebär att ge vård och omsorg under dygnets alla timmar. Att personalen har goda språkkunskaper i svenska ökar även möjligheten för många äldre att ha inflytande över omsorgens utförande.


Regeringen har nu fattat beslut om att utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras och vilka insatser som kan hjälpa äldreomsorgspersonal att snabbare nå språkkravet. En särskild utredare ska analysera och ta fram förslag på hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Utredaren ska bland annat analysera och ta ställning till vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig för undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i äldreomsorgen samt om kraven mellan dessa yrkesgrupper bör skilja sig åt. Utredaren ska
även analysera och vid behov föreslå krav och lämplig nivå på kunskaper i svenska språket även för andra yrkesgrupper som arbetar i äldreomsorgen, till exempel vissa serviceyrken som har direkt kontakt med äldre. Utredaren ska vidare analysera och redovisa vilka konsekvenser språkkraven får för personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen såväl offentlig som privat regi. Ett språkkrav måste gå hand i hand med övriga satsningar för att säkra kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen i kommunerna. Uppdraget ska
redovisas senast den 1 september 2024.

Äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet och vara trygg och säker. Moderaterna tycker att det är viktigt att den som behöver äldreomsorg får träffa samma personer om dagarna och att det går att förstå och bli förstådd av omsorgspersonalen.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.

Anna Tenje (M), Äldre- och socialförsäkringsminister
Pernilla Tornéus (M), Oppositionsråd Växjö kommun
Sofia Stynsberg (M), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden Växjö kommun

Ta ställning och dela artikeln