Nyheter

Nästa år är ett exceptionellt år. Den höga inflationen bidrar till tillfälligt höga pensionskostnader. För att inte behöva dra ner på välfärden kan vi tack vare många år med en ordnad ekonomi använda oss av synnerliga skäl. Detta innebär att budgeten för 2024 landar på ett negativt resultat på 72 mkr. Välfärden ska prioriteras och i budgeten finns bland annat följande satsningar:

• 20 mkr till höjd elevpeng med fokus på stärkt undervisningsdel och 13mkr till att öka elevernas måluppfyllelse på lågstadiet
• En utredning ska göras för att se över ett återinförande av Lumos samt systemet med resursskolor för att alla elever ska få det stöd de behöver.
• Öka habiliteringsersättningen till 125kr per dag
• 3 mkr till att vidareutveckla arbetet med god och nära vård
• Främja demokratin och yttrandefrihet samt motverka antisemitism

Du hittar hela budgeten här:

Växjö har haft en fallande trend. Särskilt kritiskt är variabler som kommunpolitikers attityder till företagande, kommunala tjänstemäns attityder till företagande, kommunens information till företagande, dialog med beslutsfattare och inte minst påverkan av brottslighet och otrygghet.

Framgångsrika kommuner kännetecknas av korta beslutsvägar och bra dialog mellan politiken, administration/myndighetsutövning och företagen. Av avgörande betydelse är också en kommunal målbild av att företagande och förståelse för företagande är en prioriterad fråga för kommunen som genomsyrar verksamheten.

Att förbättra företagsklimatet är inget man gör snabbt. Men många exempel från vårt land visar att det går att förbättra företagsklimatet genom tålmodigt arbete.

Vi föreslår tre konkreta åtgärder.

Att              Kommunen tar fram en tydlig målbild av att företagande är viktigt och en prioriterad fråga i relevanta styrande dokument.

Att              Kommunens politiker ges någon form av ”fortbildning” i företagandets villkor och förutsättningar.

Att              Kommunens medarbetare som främst arbetar med myndighetsutövning ges samma kunskap.

Bo Frank      Lars-Göran Svensson

2023-10-10

Kommunstyrelsens krisledningsnämnd består av samma ledamöter som kommunstyrelsens arbetsutskott. Förtroendevalda som ingår i en krisledningsnämnd behöver kunna fatta välinformerade beslut som vid höjd beredskap och kris kan omfattas av säkerhetsskydd. 

En säkerhetsprövning ska enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) göras för ”den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig information”. Fullmäktigeledamöter är enligt lagen undantagna prövningen. Dock säger en rättslig bedömning från säkerhetspolisen att ”registerkontroll är kopplat till de konkreta arbetsuppgifterna, inte personen. Alltså kan en person som är ledamot av riksdagen eller fullmäktige och som deltar i någon annan säkerhetskänslig verksamhet, i princip säkerhetsprövas och även registerkontrollernas om anställningen eller uppdraget är placerat i säkerhetsklass”[1].

Det är viktigt för både kommunens och landets säkerhet att krisledningsnämnden som ska leda kommunen vid händelse av kris, gör det på ett säkert och pålitligt sätt. Flera kommuner som exempelvis Vallentuna, Tierp, Oskarshamn och Sollefteå har redan gjort bedömningen att deras förtroendevalda i krisledningsnämnder eller KSAU behöver säkerhetsprövas. Det är dags att Växjö kommun gör detsamma.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att                  förtroendevalda i kommunstyrelsens arbetsutskott, vilka även utgör krisledningsnämnden, ska säkerhetsprövas utifrån sina uppdrag för Växjö kommun.

att                  säkerhetsprövning av ovanstående utförs av extern konsult.

Pernilla Tornéus (M)

2023-08-30

---

[1] Vallentuna kommun. Säkerhetsprövning av kommunstyrelsens arbetsutskott (KS 2020.257). https://dok.vallentuna.se/file/demokrati/sammantr%C3%A4deshandlingar/2020/kommunstyrelsen/2020-10-19/27.%20S%C3%A4kerhetspr%C3%B6vning%20av%20kommunstyrelsens%20arbetsutskott.pdf . Hämtad 2023-08-16

Kronobergs Slottsruin, ett framstående besöksmål i länet, har förfallit under senare tid. Ägaren Statens Fastighetsverk har av säkerhetsskäl stängt ruinen från den 1 januari 2023.

Växjö kommun, Region Kronoberg och Länsstyrelsen har tidigare förgäves agerat och både tillskrivit och träffat företrädare för SFV i syfte att rusta upp och underhålla slottsruinen. Den dåvarande borgerliga majoriteten i Växjö kommun erbjöd under 2022 10 mkr, förutsatt att SFV också skulle tillföra medel för att kunna rusta upp ruinen. Myndigheten har dock gjort klart att det saknas pengar för att satsa på en sådan upprustning.

Således måste nu de ansvariga aktörerna för Kulturparken Småland och Smålands museum agera för att rädda detta kulturarv från 1400–1500-talen. Runt borgen har strider mellan svenskar och danskar ägt rum. Nils Dacke intog platsen under en tid, i samband med det s k Dackeupproret, innan Gustav Vasa återtog borgen. Vi har ett ansvar för att också kommande generationer ska kunna besöka ruinen och uppleva vår historia och kulturarv.

Målet är att så snart som möjligt kunna öppna slottsruinen på nytt för guidade turer och evenemang för allmänheten. Ruinen måste rustas upp och en väl genomtänkt vård-och underhållsplan måste genomföras för området. Att förvärva slottsruinen från SFV är en åtgärd som bör övervägas, liksom att hitta former för kompletterande finansieringsmöjligheter i form av eventuella EU-medel och donationer.

Med anledning av ovanstående yrkar vi

att               Växjö kommun tar initiativ för att långsiktigt rusta upp och underhålla Kronobergs Slottsruin

att               Växjö kommun medverkar till att en långsiktig vård- och underhållsplan genomförs för hela området kring Kronobergs Slottsruin

Moderaterna i Växjö kommun

genom

Pernilla Tornéus, Oppositionsråd (M)

2023-08-16

Kronobergs Slottsruin, ett framstående besöksmål i länet, har förfallit under senare tid. Ägaren Statens Fastighetsverk har av säkerhetsskäl stängt ruinen från den 1 januari 2023. Nu vill Växjömoderaterna att Växjö kommun tar initiativ för att långsiktigt rusta upp och underhålla Kronobergs slottsruin. Växjömoderaterna vill också att Växjö kommun medverkar till att en långsiktig vård- och underhållsplan genomförs för hela området kring Kronobergs slottsruin.

Växjö kommun har tidigare tillsammans med Region Kronoberg och Länsstyrelsen tidigare agerat och samtalat med Statens fastighetsverk. Den dåvarande borgerliga majoriteten i Växjö kommun erbjöd under 2022 10 mkr, förutsatt att Statens fastighetsverk också skulle tillföra medel för att kunna rusta upp ruinen. Myndigheten har dock gjort klart att det saknas pengar för att satsa på en sådan upprustning. Därför behöver Växjö kommun agera.

”Kronobergs slottsruin är ett otroligt viktigt besöksmål för Växjö och hela besöksregionen. Vi kan inte bara stå och se på hur detta fina kulturarv helt förfaller och blir otillgängligt för besökare”, säger Pernilla Tornéus (M).

Kontaktuppgifter

Pernilla Tornéus 070-8932597

I dagarna har företagare i Lammhult visat på brister i tryggheten i sitt närområde. Det har
gjorts stora satsningar i Lammhult som tex ny skola och lekparker. Här liksom i andra
ytterområden i Växjö kommun är det viktigt att människor kan bo och verka. Här finns företag
som är av stor betydelse för arbetstillfällen. Vi moderater är angelägna om att både
människor och företag ska känna sig trygga i sin omgivning, det är en del av vårt
samhällskontrakt. När man inte gör det måste man agera och det både nationellt men även
lokalt.

Växjö kommun har ett gott samarbetsavtal med ”Växjö charity” där en del handlar om
trygghet. Jag vill att vi gör det möjligt att utveckla det samarbetet och att även ytterområden
ska inkluderas vid behov. Tryggheten ska gälla för alla i kommunen därmed anledningen av
den här motionen.

Därför vill jag att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag:

att utreda möjligheten för Växjö Charity att även verka i våra ytterområden vid
behov.

att ta fram ett kostnadsförslag för vad det skulle kosta att utöka Växjö Charitys
arbete till ytterområdena så att det finns med i underlaget när det är dags att
skriva ett nytt avtal.

Sofia Stynsberg (M)
Ledamot i Kommunstyrelsens arbetsutskott och Moderaterna i Växjö norra
2023-06-29

Idag producerar vår biogasanläggning vid Sundet avloppsslam som kan användas som
gödsel på våra svenska åkrar. Tyvärr kan inte våra lokala mjölkbönder i Kronoberg använda
slammet då de avråds att använda det. Man godtar inte mjölk från kor som betat på åkrar
som gödslats med avloppsslam. Enligt Arla innebär det alltför stora hälsorisker på grund av
de läkemedelsrester och tungmetaller som ingår. De menar att resterna skulle hamna i
mejeriprodukterna.

Det finns flera argument för att förhindra spridning av läkemedelsrester på åkrar. För det
första finns det en risk för att människor, djur och växter får hälsoproblem om
läkemedelsresterna som sprids innehåller skadliga kemikalier och ämnen. Vidare finns det
en risk för miljöpåverkan, eftersom läkemedelsrester och tungmetaller kan påverka den
biologiska mångfalden och ekosystemen genom att de kan skada vattenmiljöer och andra
ekosystem där de sprids. Dessutom finns det en risk för kontaminering av livsmedel när
läkemedelsresterna absorberas av grödorna eller tas upp av djur som betar på åkrarna.

Svårigheten att mäta koncentrationen av läkemedelsrester gör det svårt att veta halterna av
läkemedel i slammet och att fastställa en säker nivå. Läkemedelsrester och andra
föroreningar i avloppsslammet kan överföras till grödorna som gödslats med slammet och
sedan till mjölken från korna som betar på dessa grödor. Detta kan leda till förorening av
mjölken med skadliga substanser som kan vara farliga för människors hälsa.

Därför avråds mjölkproducenter i Kronoberg från att använda avloppsslam som
gödselmedel. I stället bör man använda organiskt gödselmedel som är säkrare och mindre
riskfyllt. Arla har också utvecklat ett eget certifieringsprogram, ”Arla Gårdskontroll”, som
ställer höga krav på användningen av gödselmedel på mjölkproducenternas gårdar och som
bidrar till att säkerställa att mjölken är säker och av hög kvalitet.

Det finns en rad olika rapporter i ämnet och på olika platser i landet har man utvecklat olika
metoder.

En rapport har namnet ”Slamtillförsel på åkermark slamprapport 2015–2018”. Rapportens
huvuduppgift var att studera hur produktionen påverkats. Man konstaterar att gödsling med
slammet ger en högre avkastning. Dock har man inte studerat om och hur eventuella
läkemedelsrester tagits upp av grödan.

Med detta sagt, bör en utredning göras för att se om den ”kvittblivningsmetod” som Växjö
använder idag verkligen är den bästa, eller om ett annat sätt bör väljas.

Därför föreslår jag:
att en opartisk utredning tillsätts som föreslår lämplig metod att behandla
slammet och producera en gödselprodukt med inga eller mycket lågt innehåll
av läkemedelsrester och tungmetaller
att utredningen tar fram kostnaden för installation och drift av föreslagen
metod(er)
att möjligheten undersöks för att utredningen drivs tillsammans med
Linnéuniversitetet

Björn Svensson (M)

Projektet Trygga har sitt ursprung som en del av Växjö Charity och startades för att
man ville öka vuxnas närvaro bland ungdomar för att möta otrygghet och brottslig
verksamhet. Växjö kommun har sedan 2021 ett avtal med Växjö Charity och
projektet Trygga som löper på tre år. Syftet är att stärka det brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbetet för ungdomar i kommunen. Växjö kommun bidrar med två
mkr per år och Växjö Charity bidrar med tre mkr i insamlade medel från näringslivet
per år.

I den utvärdering och rapport som Sweco utarbetat om verksamheten konstateras att
de insatser som Trygga står för i hög grad bidrar till att stärka tryggheten och det
brottsförebyggande arbetet i Växjö. Insatserna kompletterar polisens, väktarnas och
fältassistenternas på ett bra sätt så att dessa kan fokusera på sina respektive
kärnuppgifter. Trygga deltar i den så kallade tisdagsgruppens veckomöten och bidrar
där till en förbättrad nulägesbild och blir dessutom ett verktyg för att stärka åtgärder
kopplade till tisdagsgruppens arbete.

Även i samtal med företrädare för kommunpolis och fältverksamhet bekräftas bilden
av att Trygga utför ett värdefullt arbete med sitt nätverk och i kontakter med
ungdomar i skolor och på gator och torg. De som på uppdrag jobbar för Trygga är
välutbildade personer med vana och kompetens att kommunicera med människor, till
exempel inom fritidsverksamhet och psykiatri.

Swecos utvärdering pekar på viktiga och positiva insatser som utförs av Trygga som
uppskattas av ungdomarna, polis och fältassistenter. Samverkan mellan kommunen
och näringslivet stärker engagemanget och samarbetet i samhället för att
tillsammans i partnerskap verka för trygghet och brottsförebyggande arbete i Växjö.
Att förvalta en sådan samverkan är viktigt och skapar ett mervärde, vilket också
framhålls i Swecos rapport.

Förutom att Trygga är ute på främst kvällar och helger bland ungdomar, finns man
även ute på gymnasieskolor och ska också börja vara på högstadieskolor där man
gjort upp med respektive rektor och tagit fram gemensamma arbetsdokument för
verksamheten. Man är beredd att starta ”det tredje benet” och flera stora och mindre
företag har anmält intresse av att ta emot praktikanter viket ytterligare skulle förstärka
samarbetet mellan kommunen och näringslivet.

I sin rapport efterlyser Sweco en fortsatt långsiktighet i projektet. Samtidigt saknar
företrädare för Trygga att kommunen inte mer lyfter fram Tryggas insatser, som flera
aktörer efterfrågar och andra kommuner är nyfikna på. Mer positiv feedback från
kommunledningen skulle vara positivt för att näringslivet fortsatt ska vara
intresserade av partnerskapet med Växjö kommun.

Med anledning av ovanstående yrkar vi

att Växjö kommun på ett positivt sätt uppmärksammar Trygga och i lämpliga
sammanhang lyfter fram det goda arbete som utförs bland ungdomar i
kommunen

att Växjö kommun tar initiativ för att planera för ett fortsatt avtal med Växjö
Charity och Trygga i syfte att fortsätta utveckla de trygghetsskapande
insatserna för ungdomar i Växjö

Suzanne Frank (M)
Per-Olof Hjälmefjord (KD)
Ola Sennehed (L)

Den senaste tiden har frågan om att servera lunch till skolelever även under sommarlovet lyfts av Socialdemokraterna på såväl nationell som lokal nivå. Under tisdagens Servicenämnd i Växjö kommun lyftes ett förslag om att servera 450 lunchportioner om dagen under fyra veckor av sommarlovet till elever som idag går på kommunala skolor. Allians för Växjö var med och röstade ner förslaget. Vi moderater valde att gå emot förslaget av flera anledningar:

1. FINANSIERING

Vänsterstyret förslog att finansieringen för sommarluncherna skulle tas från den nuvarande budgeten. Inflationen påverkar naturligtvis också kommunens kostnader. Genom att använda medel från den befintliga verksamheten finns det en risk för försämrad kvalitet under kommande termin.

2. TRÄFFSÄKERHET

Vänsterstyret förväntar sig att 450 portioner ska tillagas på nio skolor varje vardag under fyra veckor. Det är otydligt hur vänsterstyret har kommit fram till den här volymen eftersom ingen undersökning har genomförts. Förslaget är för brett för att vara träffsäkert. Vad vi vet har det inte heller inkommit 450 orosanmälningar kring att vuxna i barnens närhet känner en oro för att de kanske inte får tillräckligt med mat. För om man som vuxen tror att ett barn i sin närhet inte får tillräckligt att äta behöver man göra en orosanmälan för att familjen i fråga ska kunna få den hjälp de behöver. Vidare har många elever inte möjligheten att ta sig till skolorna på egen hand, särskilt barn från landsbygden. Förslaget skulle dessutom enbart vända sig till elever i de kommunala skolorna. Föräldrars ekonomi avgör inte av vilken skola man går på och för oss moderater är det viktigt att de förslag som tas fram kan hjälpa de som är i mest behov av det, oavsett vilken skola de går på.

3. ANSVARSFRÅGA

Det är viktigt att klargöra att de föreslagna sommarluncherna för eleverna kommer att ätas på skolan. Det uppstår dock en fråga kring vilka som kommer att vara ansvariga för de elever som eventuellt inte går på skolan under sommarperioden. Det finns en osäkerhet kring hur detta ska hanteras och vilket ansvar som ligger hos skolan och eventuella vårdnadshavare.

4. MATSVINN

Eftersom det inte finns någon undersökning som ligger till grund för att 450 elever kommer att äta lunch varje dag, kan vi inte utesluta risken för matsvinn. Matsvinn bör minska, inte öka. Mat ska hamna i magen, inte i soptunnan.

Moderaterna är medvetna om att det är tuffa tider ekonomiskt för många familjer. Därför har TIDÖ-partierna bland annat höjt och förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Om vårdnadshavare eller föräldrar inte har ekonomi till att köpa mat till sina barn så finns det möjlighet att söka ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd riktar sig tydligt till kommuninvånare med ekonomiska svårigheter, där man bland annat kan få stöttning med inköp av livsmedel. Givetvis ska inget barn behöva gå hungrigt under sommarlovet, men vi tror inte att gratis sommarlunch under ett begränsat antal dagar, som dessutom helt saknar underlag för hur behovet ser ut är rätt väg att gå.

Benjamin Stynsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Servicenämnden

Anton Olsson (M), Oppositionsråd och 2:e vice ordförande i Utbildningsnämnden

Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande i Nämnden för arbete och välfärd

För att bli anställd i Växjö kommun ombeds du idag att visa utdrag ur belastningsregistret när du får din första anställning. Det är viktigt att det görs för att skydda de som kommunen är till för och för att kommunens verksamheter ska vara trygga platser att vara på. Idag fungerar det dock så att när du väl har visat ett utdrag ur belastningsregistret en gång, så behöver du aldrig göra det igen. Nu vill Växjömoderaterna att kommunen utreder om det går att införa att medarbetarna ombeds visa utdrag ur belastningsregister vart tredje år.

”Vi anser inte att det är tillräckligt att visa utdrag ur brottsregistret enbart vid anställningstillfället. Med dagens system kan en anställd begå grova brott utan att arbetsgivaren får vetskap om det och det vill vi ändra på”, säger Pernilla Tornéus (M), oppositionsråd Växjö kommun.

Moderaterna i Växjö kommun vill att Växjö kommun gör så mycket som möjligt för att undvika att brott sker i de olika verksamheterna.

”Vi behöver göra vad vi kan för att säkerställa att ingen ska behöva bli ett brottsoffer i Växjö kommuns verksamheter. Att efterfråga belastningsregister vart tredje år skulle kunna vara en väg att gå för att minska risken för att dömda personer arbetar i vår verksamhet ”, säger Anton Olsson (M), oppositionsråd och 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden

”Från barn till äldre ska känna sig trygga i den kommunala verksamheten”, säger Sofia Stynsberg (M), 2:e vice ordförande i omsorgsnämnden.