Nyheter

Kronobergs Slottsruin, ett framstående besöksmål i länet, har förfallit under senare tid. Ägaren Statens Fastighetsverk har av säkerhetsskäl stängt ruinen från den 1 januari 2023. Nu vill Växjömoderaterna att Växjö kommun tar initiativ för att långsiktigt rusta upp och underhålla Kronobergs slottsruin. Växjömoderaterna vill också att Växjö kommun medverkar till att en långsiktig vård- och underhållsplan genomförs för hela området kring Kronobergs slottsruin.

Växjö kommun har tidigare tillsammans med Region Kronoberg och Länsstyrelsen tidigare agerat och samtalat med Statens fastighetsverk. Den dåvarande borgerliga majoriteten i Växjö kommun erbjöd under 2022 10 mkr, förutsatt att Statens fastighetsverk också skulle tillföra medel för att kunna rusta upp ruinen. Myndigheten har dock gjort klart att det saknas pengar för att satsa på en sådan upprustning. Därför behöver Växjö kommun agera.

”Kronobergs slottsruin är ett otroligt viktigt besöksmål för Växjö och hela besöksregionen. Vi kan inte bara stå och se på hur detta fina kulturarv helt förfaller och blir otillgängligt för besökare”, säger Pernilla Tornéus (M).

Kontaktuppgifter

Pernilla Tornéus 070-8932597

I dagarna har företagare i Lammhult visat på brister i tryggheten i sitt närområde. Det har
gjorts stora satsningar i Lammhult som tex ny skola och lekparker. Här liksom i andra
ytterområden i Växjö kommun är det viktigt att människor kan bo och verka. Här finns företag
som är av stor betydelse för arbetstillfällen. Vi moderater är angelägna om att både
människor och företag ska känna sig trygga i sin omgivning, det är en del av vårt
samhällskontrakt. När man inte gör det måste man agera och det både nationellt men även
lokalt.

Växjö kommun har ett gott samarbetsavtal med ”Växjö charity” där en del handlar om
trygghet. Jag vill att vi gör det möjligt att utveckla det samarbetet och att även ytterområden
ska inkluderas vid behov. Tryggheten ska gälla för alla i kommunen därmed anledningen av
den här motionen.

Därför vill jag att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag:

att utreda möjligheten för Växjö Charity att även verka i våra ytterområden vid
behov.

att ta fram ett kostnadsförslag för vad det skulle kosta att utöka Växjö Charitys
arbete till ytterområdena så att det finns med i underlaget när det är dags att
skriva ett nytt avtal.

Sofia Stynsberg (M)
Ledamot i Kommunstyrelsens arbetsutskott och Moderaterna i Växjö norra
2023-06-29

Idag producerar vår biogasanläggning vid Sundet avloppsslam som kan användas som
gödsel på våra svenska åkrar. Tyvärr kan inte våra lokala mjölkbönder i Kronoberg använda
slammet då de avråds att använda det. Man godtar inte mjölk från kor som betat på åkrar
som gödslats med avloppsslam. Enligt Arla innebär det alltför stora hälsorisker på grund av
de läkemedelsrester och tungmetaller som ingår. De menar att resterna skulle hamna i
mejeriprodukterna.

Det finns flera argument för att förhindra spridning av läkemedelsrester på åkrar. För det
första finns det en risk för att människor, djur och växter får hälsoproblem om
läkemedelsresterna som sprids innehåller skadliga kemikalier och ämnen. Vidare finns det
en risk för miljöpåverkan, eftersom läkemedelsrester och tungmetaller kan påverka den
biologiska mångfalden och ekosystemen genom att de kan skada vattenmiljöer och andra
ekosystem där de sprids. Dessutom finns det en risk för kontaminering av livsmedel när
läkemedelsresterna absorberas av grödorna eller tas upp av djur som betar på åkrarna.

Svårigheten att mäta koncentrationen av läkemedelsrester gör det svårt att veta halterna av
läkemedel i slammet och att fastställa en säker nivå. Läkemedelsrester och andra
föroreningar i avloppsslammet kan överföras till grödorna som gödslats med slammet och
sedan till mjölken från korna som betar på dessa grödor. Detta kan leda till förorening av
mjölken med skadliga substanser som kan vara farliga för människors hälsa.

Därför avråds mjölkproducenter i Kronoberg från att använda avloppsslam som
gödselmedel. I stället bör man använda organiskt gödselmedel som är säkrare och mindre
riskfyllt. Arla har också utvecklat ett eget certifieringsprogram, ”Arla Gårdskontroll”, som
ställer höga krav på användningen av gödselmedel på mjölkproducenternas gårdar och som
bidrar till att säkerställa att mjölken är säker och av hög kvalitet.

Det finns en rad olika rapporter i ämnet och på olika platser i landet har man utvecklat olika
metoder.

En rapport har namnet ”Slamtillförsel på åkermark slamprapport 2015–2018”. Rapportens
huvuduppgift var att studera hur produktionen påverkats. Man konstaterar att gödsling med
slammet ger en högre avkastning. Dock har man inte studerat om och hur eventuella
läkemedelsrester tagits upp av grödan.

Med detta sagt, bör en utredning göras för att se om den ”kvittblivningsmetod” som Växjö
använder idag verkligen är den bästa, eller om ett annat sätt bör väljas.

Därför föreslår jag:
att en opartisk utredning tillsätts som föreslår lämplig metod att behandla
slammet och producera en gödselprodukt med inga eller mycket lågt innehåll
av läkemedelsrester och tungmetaller
att utredningen tar fram kostnaden för installation och drift av föreslagen
metod(er)
att möjligheten undersöks för att utredningen drivs tillsammans med
Linnéuniversitetet

Björn Svensson (M)

Projektet Trygga har sitt ursprung som en del av Växjö Charity och startades för att
man ville öka vuxnas närvaro bland ungdomar för att möta otrygghet och brottslig
verksamhet. Växjö kommun har sedan 2021 ett avtal med Växjö Charity och
projektet Trygga som löper på tre år. Syftet är att stärka det brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbetet för ungdomar i kommunen. Växjö kommun bidrar med två
mkr per år och Växjö Charity bidrar med tre mkr i insamlade medel från näringslivet
per år.

I den utvärdering och rapport som Sweco utarbetat om verksamheten konstateras att
de insatser som Trygga står för i hög grad bidrar till att stärka tryggheten och det
brottsförebyggande arbetet i Växjö. Insatserna kompletterar polisens, väktarnas och
fältassistenternas på ett bra sätt så att dessa kan fokusera på sina respektive
kärnuppgifter. Trygga deltar i den så kallade tisdagsgruppens veckomöten och bidrar
där till en förbättrad nulägesbild och blir dessutom ett verktyg för att stärka åtgärder
kopplade till tisdagsgruppens arbete.

Även i samtal med företrädare för kommunpolis och fältverksamhet bekräftas bilden
av att Trygga utför ett värdefullt arbete med sitt nätverk och i kontakter med
ungdomar i skolor och på gator och torg. De som på uppdrag jobbar för Trygga är
välutbildade personer med vana och kompetens att kommunicera med människor, till
exempel inom fritidsverksamhet och psykiatri.

Swecos utvärdering pekar på viktiga och positiva insatser som utförs av Trygga som
uppskattas av ungdomarna, polis och fältassistenter. Samverkan mellan kommunen
och näringslivet stärker engagemanget och samarbetet i samhället för att
tillsammans i partnerskap verka för trygghet och brottsförebyggande arbete i Växjö.
Att förvalta en sådan samverkan är viktigt och skapar ett mervärde, vilket också
framhålls i Swecos rapport.

Förutom att Trygga är ute på främst kvällar och helger bland ungdomar, finns man
även ute på gymnasieskolor och ska också börja vara på högstadieskolor där man
gjort upp med respektive rektor och tagit fram gemensamma arbetsdokument för
verksamheten. Man är beredd att starta ”det tredje benet” och flera stora och mindre
företag har anmält intresse av att ta emot praktikanter viket ytterligare skulle förstärka
samarbetet mellan kommunen och näringslivet.

I sin rapport efterlyser Sweco en fortsatt långsiktighet i projektet. Samtidigt saknar
företrädare för Trygga att kommunen inte mer lyfter fram Tryggas insatser, som flera
aktörer efterfrågar och andra kommuner är nyfikna på. Mer positiv feedback från
kommunledningen skulle vara positivt för att näringslivet fortsatt ska vara
intresserade av partnerskapet med Växjö kommun.

Med anledning av ovanstående yrkar vi

att Växjö kommun på ett positivt sätt uppmärksammar Trygga och i lämpliga
sammanhang lyfter fram det goda arbete som utförs bland ungdomar i
kommunen

att Växjö kommun tar initiativ för att planera för ett fortsatt avtal med Växjö
Charity och Trygga i syfte att fortsätta utveckla de trygghetsskapande
insatserna för ungdomar i Växjö

Suzanne Frank (M)
Per-Olof Hjälmefjord (KD)
Ola Sennehed (L)

Den senaste tiden har frågan om att servera lunch till skolelever även under sommarlovet lyfts av Socialdemokraterna på såväl nationell som lokal nivå. Under tisdagens Servicenämnd i Växjö kommun lyftes ett förslag om att servera 450 lunchportioner om dagen under fyra veckor av sommarlovet till elever som idag går på kommunala skolor. Allians för Växjö var med och röstade ner förslaget. Vi moderater valde att gå emot förslaget av flera anledningar:

1. FINANSIERING

Vänsterstyret förslog att finansieringen för sommarluncherna skulle tas från den nuvarande budgeten. Inflationen påverkar naturligtvis också kommunens kostnader. Genom att använda medel från den befintliga verksamheten finns det en risk för försämrad kvalitet under kommande termin.

2. TRÄFFSÄKERHET

Vänsterstyret förväntar sig att 450 portioner ska tillagas på nio skolor varje vardag under fyra veckor. Det är otydligt hur vänsterstyret har kommit fram till den här volymen eftersom ingen undersökning har genomförts. Förslaget är för brett för att vara träffsäkert. Vad vi vet har det inte heller inkommit 450 orosanmälningar kring att vuxna i barnens närhet känner en oro för att de kanske inte får tillräckligt med mat. För om man som vuxen tror att ett barn i sin närhet inte får tillräckligt att äta behöver man göra en orosanmälan för att familjen i fråga ska kunna få den hjälp de behöver. Vidare har många elever inte möjligheten att ta sig till skolorna på egen hand, särskilt barn från landsbygden. Förslaget skulle dessutom enbart vända sig till elever i de kommunala skolorna. Föräldrars ekonomi avgör inte av vilken skola man går på och för oss moderater är det viktigt att de förslag som tas fram kan hjälpa de som är i mest behov av det, oavsett vilken skola de går på.

3. ANSVARSFRÅGA

Det är viktigt att klargöra att de föreslagna sommarluncherna för eleverna kommer att ätas på skolan. Det uppstår dock en fråga kring vilka som kommer att vara ansvariga för de elever som eventuellt inte går på skolan under sommarperioden. Det finns en osäkerhet kring hur detta ska hanteras och vilket ansvar som ligger hos skolan och eventuella vårdnadshavare.

4. MATSVINN

Eftersom det inte finns någon undersökning som ligger till grund för att 450 elever kommer att äta lunch varje dag, kan vi inte utesluta risken för matsvinn. Matsvinn bör minska, inte öka. Mat ska hamna i magen, inte i soptunnan.

Moderaterna är medvetna om att det är tuffa tider ekonomiskt för många familjer. Därför har TIDÖ-partierna bland annat höjt och förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Om vårdnadshavare eller föräldrar inte har ekonomi till att köpa mat till sina barn så finns det möjlighet att söka ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd riktar sig tydligt till kommuninvånare med ekonomiska svårigheter, där man bland annat kan få stöttning med inköp av livsmedel. Givetvis ska inget barn behöva gå hungrigt under sommarlovet, men vi tror inte att gratis sommarlunch under ett begränsat antal dagar, som dessutom helt saknar underlag för hur behovet ser ut är rätt väg att gå.

Benjamin Stynsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Servicenämnden

Anton Olsson (M), Oppositionsråd och 2:e vice ordförande i Utbildningsnämnden

Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande i Nämnden för arbete och välfärd

För att bli anställd i Växjö kommun ombeds du idag att visa utdrag ur belastningsregistret när du får din första anställning. Det är viktigt att det görs för att skydda de som kommunen är till för och för att kommunens verksamheter ska vara trygga platser att vara på. Idag fungerar det dock så att när du väl har visat ett utdrag ur belastningsregistret en gång, så behöver du aldrig göra det igen. Nu vill Växjömoderaterna att kommunen utreder om det går att införa att medarbetarna ombeds visa utdrag ur belastningsregister vart tredje år.

”Vi anser inte att det är tillräckligt att visa utdrag ur brottsregistret enbart vid anställningstillfället. Med dagens system kan en anställd begå grova brott utan att arbetsgivaren får vetskap om det och det vill vi ändra på”, säger Pernilla Tornéus (M), oppositionsråd Växjö kommun.

Moderaterna i Växjö kommun vill att Växjö kommun gör så mycket som möjligt för att undvika att brott sker i de olika verksamheterna.

”Vi behöver göra vad vi kan för att säkerställa att ingen ska behöva bli ett brottsoffer i Växjö kommuns verksamheter. Att efterfråga belastningsregister vart tredje år skulle kunna vara en väg att gå för att minska risken för att dömda personer arbetar i vår verksamhet ”, säger Anton Olsson (M), oppositionsråd och 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden

”Från barn till äldre ska känna sig trygga i den kommunala verksamheten”, säger Sofia Stynsberg (M), 2:e vice ordförande i omsorgsnämnden.

Projektet Neighbourhood för pojkar mellan 10 och 19 år har vuxit fram på initiativ av en lokal aktör i Växjö sedan några år tillbaka. Verksamheten syftar till förebyggande insatser för unga som befinner sig i riskmiljöer. Genom att ungdomarna i projektet deltar i till exempel läxläsning, praktik och ledarskapsutbildningar samlar de poäng som kan omvandlas till olika belöningar. Sedan i slutet av 2022 har Växjö kommun slutit ett avtal med Neighbourhood för att fortsätta utveckla metoder i det förebyggande och främjande arbetet och stötta stödet till unga pojkar. Nu vill Allians för Växjö att initiativ tas för att hitta en eller flera aktörer som kan driva ett liknande projekt för flickor och har därför lämnat in en motion till Växjö kommun.

”Neighbourhood har visat sig vara framgångsrikt och betydelsefullt för de unga pojkar som deltagit och deltar i projektet. Nu vill vi att kommunen hjälper till att hitta aktörer som kan skapa ett liknande koncept för flickor och att ett formellt avtal skapas med en eller flera aktörer som kan driva projektet för flickor långsiktigt, säger Suzanne Frank (M), andre vice ordförande i Nämnden för arbete och välfärd.

Att få stöd med läxor och med att ha en god skolnärvaro är viktiga faktorer för att lämna skolan med godkända betyg.

”Vi vet att en gymnasieexamen är en viktig faktor för att inte hamna i ett utanförskap senare i livet. De insatser som Neighbourhood gör är en viktig del på vägen för att nå en sådan examen. Vi vill därför att initiativ tas för att även flickor ska kunna ta del av sådana insatser”, säger Ola Sennehed (L), ledamot i Nämnden för arbete och välfärd.

Möjligheten att både få hjälp med praktik och att gå ledarskapsutbildningar behöver komma fler till del.

”Vi behöver hitta aktörer som vänder sig till flickor så att de också kan få fler möjligheter till praktik och utbildningar som kan leda till jobb i framtiden”, säger Per-Olof Hjälmefjord (KD), ledamot i Nämnden för arbete och välfärd.

Växjö Pride är en folkfest för att fira framgångarna för alla människors lika möjligheter, rätt
och värde. Det är också en manifestation för uppgifterna som fortfarande ligger framför oss.
Moderaterna i Kronoberg prioriterar reformer av möjligheten för familjebildning genom
surrogatmödraskap, tryggheten genom straffskärpningar för hat- och hedersbrott, förbud mot
omvändelseterapi och lika regler för blodgivning.

I Sverige idag råder det ofta blodbrist. I skrivande stund kan man se på Kronobergs blodlager
att det av åtta blodgrupper är fem blodgrupper som det inte finns tillräckligt blodlager av. För
två blodgrupper råder det akut brist på blod. Ser man sig omkring i landet varierar tillgången
mellan de olika blodgrupperna, men graferna visar svart på vitt att det råder stor brist på blod i
stora delar av landet.

Trots detta får inte alla människor i Sverige som kan och vill ge blod, göra det. Om du är en
man som har haft sex med en annan man får du inte ge blod på 6 månader. Detta är oavsett
om du har haft sex med en stadigvarande partner eller ej. Om du är heterosexuell får du inte
ge blod på tre månader om du haft sex, men det gäller bara om du har haft sex med en ny
partner. Om du har haft sex med samma partner finns det ingen karantänstid. Homosexuella
män eller män som har sex med män diskrimineras på två sätt av dagens regler.

Det är inte rimligt att systematiskt utesluta en stor grupp människor från att ge blod, trots att
deras blod kan vara det som avgör om liv kan räddas eller ej. Blodgivning ska ske på ett
patientsäkert sätt och bygga på evidens i stället för på gamla diskriminerande generaliseringar.
Vård ska bygga på fakta och inte på gamla fördomar. Det är dags att vi slutar diskriminera
män som har sex med män, och låter alla som kan och vill ge blod – ge blod.
Vem som kan ge blod bör inte avgöras av en generalisering utan av evidensbaserad screening,
lika för alla, som baseras på risktagning hos den potentiella blodgivaren i stället för att
utesluta en hel grupp.

Moderaterna vill därför ändra på nuvarande regelverk och i stället se att sexuell läggning inte
ska ha någon betydelse för en blodgivares lämplighet. Vidare vill Moderaterna att
Socialstyrelsen bör få ett uttryckligt uppdrag att ändra i riktlinjerna för blodgivning så att
sexuell läggning inte längre är avgörande för vem som får donera blod.

Mycket har gjorts för att stärka allas lika rättigheter men det finns fortfarande mycket kvar att
göra. Att låta alla som kan och vill ge blod göra det borde vara självklarhet. Fler enheter blod
behövs i landets blodbanker för att rädda liv. Därför är det dags att ändra de diskriminerande
lagar som idag finns.

Oliver Rosengren (M) Länsförbundsordförande Moderaterna i Kronoberg
Pernilla Tornéus (M) Oppositionsråd Växjö kommun
Ida Eriksson (M) Hälso-och sjukvårdsnämndens ordförande Region Kronoberg
Mattias Bengtsson (M), Öppna Moderater Sydost
Emma Falkbacken (M), Distriktsordförande MUF Kronoberg

I Växjö kommuns resepolicy idag framgår tydliga principer och prioriteringsordningar vad gäller val av färdmedel vid resor i tjänsten. Stor vikt läggs vid att alla tjänsteresor ska ske fossilbränslefritt och att de alternativ som då räknas in är tåg, kollektivtrafik, cykel samt bil med 100% fossilfritt drivmedel. Pernilla Tornéus (M), Anton Olsson (M), Jon Malmqvist (KD) och Christina Rosén (L) har nu skickat in en motion där de vill att Växjö kommun gör förändringar i sin resepolicy så att flyget, med miljövänliga tillval, blir ett likvärdigt färdmedelsalternativ.

”Redan idag klimatkompenserar de flesta flygbolagen utan att man behöver göra något extra vid bokning och på till exempel BRA kan du dessutom boka BRA Miljö Class som då inkluderar fossilfritt biobränsle. Det är av yttersta vikt att vi fortsätter utveckla fossilfritt flygbränsle samtidigt som vi inte skambelägger de som av olika anledningar använder flyget som transportmedel”, säger Pernilla Tornéus (M).

Växjö kommun är delägare i Småland Airport och flygplatsen är viktig både för att företag ska kunna verka i kommunen och för att kommunen ska kunna ha en fungerande flygplats som beredskap vid händelse av krig och kris.

”Flygplatsen är en viktig del i Växjös attraktivitet och fortsatta utveckling. För att möjliggöra fler nyetableringar och skapa nya arbetstillfällen behövs goda kommunikationer. Särskilt viktigt är regelbundna flyg till Stockholm. Det är orimligt att kommunens resepolicy nästan gör det omöjligt att nyttja flyget för kommunens medarbetare. Flyget behövs och vi behöver göra det vi kan för att stärka näringslivet”, säger Anton Olsson (M).

”Jag vill att vi ska vara trovärdiga i vår roll som ägare till flygplatsen och då kan vi inte ha en resepolicy som i princip omöjliggör allt resande med flyg”, säger Jon Malmqvist (KD)

Att ha möjlighet att ta flyget kan innebära att man kan hushålla med medarbetarnas tid på ett bättre sätt.

”Växjö kommun ska förena en ansvarsfull klimatpolitik med bra arbetsvillkor för sina medarbetare. Även om vi lever i en digitaliserad värld krävs ibland fysiska möten. Det är då inte rimligt att kräva tåg- eller bussresor till alla resmål med tanke på all den arbetstid som går förlorad och de extra kostnader för övernattningar som tillkommer, säger Christina Rosén (L).”

Kontaktuppgifter:

Pernilla Tornéus (M) 0708932597

Anton Olsson (M) 0722464446

Jon Malmqvist (KD) 0739918619

Christina Rosén (L) 0702453427

Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Nu tillsätter regeringen en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Syftet är att stärka patientsäkerheten och öka tryggheten inom vård och omsorg av äldre.

När den här regeringen tillträdde var en väldigt tydlig prioritering att förbättra omsorgen av äldre på särskilda boenden och med hemtjänst. Att äldreomsorgen är prioriterad framgår dessutom tydligt i Tidöavtalet och det faktum att Ulf Kristersson valde att tillsätta en äldreminister i sin regering.

Nu går vi vidare med en viktig pusselbit i syfte att stärka kvaliteten i äldreomsorgen i hela landet. Alla äldre ska förstå och kunna göra sig förstådda när de möter omsorgspersonal oavsett om det är i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Men det är även viktigt att medarbetare förstår varandra. För att garantera den medicinska säkerheten, rätt behandling, korrekt dokumentation men även för att det sociala samspelet ska fungera kollegor emellan. Språkkrav kan tillsammans med skyddad yrkestitel för undersköterska höja statusen för yrket och leder förhoppningsvis till att fler söker sig till vård och omsorgsyrket.

Det dagsläget saknas tydliga och enhetliga krav på kunskaper i svenska språket och det behöver utredas hur sådana krav kan regleras för personal i äldreomsorgen. Bristande kunskaper i svenska språket hos personal i äldreomsorgen har uppmärksammats såväl i tillsyn som av statliga utredningar. Både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen men framför allt är det många äldre, medarbetare och anhöriga ute i kommunerna som vittnar om missförstånd och svårigheter att förstå och göra sig förstådda. Den tidigare S-regeringen valde att inte åtgärda dessa brister men vår moderatledda regering går från ord till handling och ställer tydliga krav.

Att ställa krav är att bry sig och vi bryr oss både om äldre och våra medarbetare inom äldreomsorgen. Det huvudsakliga syftet med att ställa krav på språkkunskaper är nämligen att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Äldre ska känna sig trygga med att personalen har goda språkkunskaper i svenska och genom det möjlighet att utföra det arbete som det innebär att ge vård och omsorg under dygnets alla timmar. Att personalen har goda språkkunskaper i svenska ökar även möjligheten för många äldre att ha inflytande över omsorgens utförande.

Regeringen har nu fattat beslut om att utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras och vilka insatser som kan hjälpa äldreomsorgspersonal att snabbare nå språkkravet. En särskild utredare ska analysera och ta fram förslag på hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Utredaren ska bland annat analysera och ta ställning till vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig för undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i äldreomsorgen samt om kraven mellan dessa yrkesgrupper bör skilja sig åt. Utredaren ska
även analysera och vid behov föreslå krav och lämplig nivå på kunskaper i svenska språket även för andra yrkesgrupper som arbetar i äldreomsorgen, till exempel vissa serviceyrken som har direkt kontakt med äldre. Utredaren ska vidare analysera och redovisa vilka konsekvenser språkkraven får för personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen såväl offentlig som privat regi. Ett språkkrav måste gå hand i hand med övriga satsningar för att säkra kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen i kommunerna. Uppdraget ska
redovisas senast den 1 september 2024.

Äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet och vara trygg och säker. Moderaterna tycker att det är viktigt att den som behöver äldreomsorg får träffa samma personer om dagarna och att det går att förstå och bli förstådd av omsorgspersonalen.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.

Anna Tenje (M), Äldre- och socialförsäkringsminister
Pernilla Tornéus (M), Oppositionsråd Växjö kommun
Sofia Stynsberg (M), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden Växjö kommun