Idag producerar vår biogasanläggning vid Sundet avloppsslam som kan användas som
gödsel på våra svenska åkrar. Tyvärr kan inte våra lokala mjölkbönder i Kronoberg använda
slammet då de avråds att använda det. Man godtar inte mjölk från kor som betat på åkrar
som gödslats med avloppsslam. Enligt Arla innebär det alltför stora hälsorisker på grund av
de läkemedelsrester och tungmetaller som ingår. De menar att resterna skulle hamna i
mejeriprodukterna.
Det finns flera argument för att förhindra spridning av läkemedelsrester på åkrar. För det
första finns det en risk för att människor, djur och växter får hälsoproblem om
läkemedelsresterna som sprids innehåller skadliga kemikalier och ämnen. Vidare finns det
en risk för miljöpåverkan, eftersom läkemedelsrester och tungmetaller kan påverka den
biologiska mångfalden och ekosystemen genom att de kan skada vattenmiljöer och andra
ekosystem där de sprids. Dessutom finns det en risk för kontaminering av livsmedel när
läkemedelsresterna absorberas av grödorna eller tas upp av djur som betar på åkrarna.
Svårigheten att mäta koncentrationen av läkemedelsrester gör det svårt att veta halterna av
läkemedel i slammet och att fastställa en säker nivå. Läkemedelsrester och andra
föroreningar i avloppsslammet kan överföras till grödorna som gödslats med slammet och
sedan till mjölken från korna som betar på dessa grödor. Detta kan leda till förorening av
mjölken med skadliga substanser som kan vara farliga för människors hälsa.
Därför avråds mjölkproducenter i Kronoberg från att använda avloppsslam som
gödselmedel. I stället bör man använda organiskt gödselmedel som är säkrare och mindre
riskfyllt. Arla har också utvecklat ett eget certifieringsprogram, ”Arla Gårdskontroll”, som
ställer höga krav på användningen av gödselmedel på mjölkproducenternas gårdar och som
bidrar till att säkerställa att mjölken är säker och av hög kvalitet.
Det finns en rad olika rapporter i ämnet och på olika platser i landet har man utvecklat olika
metoder.
En rapport har namnet ”Slamtillförsel på åkermark slamprapport 2015–2018”. Rapportens
huvuduppgift var att studera hur produktionen påverkats. Man konstaterar att gödsling med
slammet ger en högre avkastning. Dock har man inte studerat om och hur eventuella
läkemedelsrester tagits upp av grödan.
Med detta sagt, bör en utredning göras för att se om den ”kvittblivningsmetod” som Växjö
använder idag verkligen är den bästa, eller om ett annat sätt bör väljas.
Därför föreslår jag:
att en opartisk utredning tillsätts som föreslår lämplig metod att behandla
slammet och producera en gödselprodukt med inga eller mycket lågt innehåll
av läkemedelsrester och tungmetaller
att utredningen tar fram kostnaden för installation och drift av föreslagen
metod(er)
att möjligheten undersöks för att utredningen drivs tillsammans med
Linnéuniversitetet
Björn Svensson (M)