Författare: Mattias Bengtsson

Växjö kommun, liksom övriga Sverige, står inför en demografisk förändring med färre födslar och en åldrande befolkning. Detta medför ökade krav på kommunen att hantera de utmaningar som uppstår när fler individer behöver stöd och hjälp.

I januari presenterade regeringen den nationella demensstrategin ”Varje dag räknas”, som syftar till att stärka och utveckla vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. Strategin bygger på två grundprinciper: att demenssjukdom inte är en del av det naturliga åldrandet och att det ska vara möjligt att leva ett värdigt och meningsfullt liv med demens.

Växjö kommun har omfattande kunskap om demens, men den nya nationella strategin innebär nya utmaningar för att uppnå resultat. Kommuner i Sverige arbetar på olika sätt med demensfrågor och kan dra lärdom av varandra. Olika forum, såsom demensföreningar, kan ge värdefulla idéer och råd. Genom att sprida kunskap i ett bredare perspektiv ökar vi förståelsen för demens och därmed livskvaliteten för de drabbade. Helsingborg, Upplands-Bro och Sundsvall är exempel på kommuner som har arbetat med ett bredare perspektiv i frågan, med fokus på utemiljöer, utbildningar och att nå ut till olika samhällsfunktioner som polis, chaufförer, butiksbiträden och brandmän.

Vi moderater i Växjö kommun vill bemöta samhällsutmaningen kring demens genom att intensifiera arbetet med en tydlig riktning och mål.

Därför föreslår vi att:

• Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en målbild och strategi för hur Växjö kommun kan bli en demensvänlig kommun, ”Demensvänligt Växjö”.
• I uppdraget inkludera de delar av den nationella demensstrategin ”Varje dag räknas 2025-2028” som kan beröra kommunens ansvarsområde.

Pernilla Tornéus (M)
Sofia Stynsberg (M)

Flera av de senaste somrarna har varit väldigt varma. För många av kommunens invånare kommer värmen som något positivt. Men med värme kommer också torka och sämre mående för våra äldre, som kan få förödande konsekvenser.

När det är som allra varmast är det våra sköraste som påverkas allra mest. Kommunen gör idag flera insatser för att hålla nere värmen på våra särskilda boenden, men mer behöver göras för att underlätta i sommarvärmen för våra äldre. Det behöver även finnas en tydlig plan för hur kommunen bör agera vid extrem värme. Enligt Socialstyrelsen har över 80 procent av Sveriges kommuner en beredskapsplan värmebölja och höga temperaturer. Växjö kommun är inte en av dem.

Det är viktigt att kommunen har en tydlig plan för hur man ska agera vid en värmebölja och vad man som kommun behöver ha förberett inför att man har höga temperaturer under en längre tid. För att våra äldre inte ska ta skada vid en värmebölja är det viktigt att allt det goda arbete som görs och bör göras, finns systematiserat och dokumenterat i en beredskapsplan. På så vis kan vi se till att ingen äldre hamnar mellan stolarna och att alla våra särskilda boende för äldre förblir svala även under årets varmaste dagar.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att                 Växjö kommun upprättar en beredskapsplan vid värmebölja för kommunens särskilda boenden för äldre

Sofia Stynsberg (M)

I Växjö kommun finns det många invånare som står utanför arbetsmarknaden. Fler går idag på försörjningsstöd och vi behöver göra allt vi kan för att vända den negativa trenden. Alla som kan arbeta behöver få rätt stöd för att komma i arbete. I svåra ekonomiska tider behövs fler arbetsmarknadsinsatser för att möjliggöra en tydligare arbetslinje.

För att fler personer ska gå från utanförskap till arbete behöver de arbetsmarknadsinsatser som görs idag breddas. Idag sker många av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna inom omsorgs- och utbildningsförvaltningen. Detta kan leda till att det blir svårare för många arbetssökande att söka sig till andra delar av den reguljära arbetsmarknaden då de saknar erfarenhet inom vissa områden. För att kunna bredda möjligheterna att hitta jobb i svårare tider, behöver kommunen se till att kunna erbjuda insatser inom alla kommunens förvaltningar. På så vis kan de som tar del av arbetsmarknadsinsatserna få olika arbetslivserfarenheter och söka sig till fler delar av arbetsmarknaden efter avslutad insats. Vidare behöver en tydlig matchning ske där rätt person hamnar på rätt plats och på så sätt får rätt erfarenhet att ta med sig ut i arbetslivet.

Ingen ska behöva leva i utanförskap och vi behöver se till att alla som kan har ett jobb att gå till. Arbetslinjen lyfter Växjö  

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att               Växjö kommun undersöker på vilket sätt kommunkoncernen kan bredda de arbetsmarknadsinsatser som görs idag för att fler ska komma i arbete

att               Växjö kommun ser till att arbetsmarknadsinsatser görs inom alla förvaltningar i kommunkoncernen

Suzanne Frank (M)

Pia Philipsson (M)

Vi lever och verkar i en osäker tid både vad det gäller det ekonomiska och det säkerhetspolitiska läget. För drygt två år sedan blev det krig i vårt närområde och sedan dess har Sverige genomfört stora investeringar för att rusta upp både det nationella försvaret, civilförsvaret samt blivit ett fullvärdigt medlemsland i NATO. För att Sverige och Europa fortsatt ska kunna stå rustade och vår demokrati ska kunna förbli ohotad måste än mer göras.

Växjö kommunkoncerns finanspolicy togs i ett läge när vi levde i en tryggare omvärld och den syn som då fanns på vår försvarsindustri bör idag anses förlegad. Enligt vår nuvarande finanspolicy är det inte möjligt att göra placeringar i försvarsindustrin. Vår försvarsindustri behövs för att värna om vår frihet och säkerhet. Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina ser många idag investeringar i försvarsindustrin som något viktigt och hållbart. Växjö kommun borde gå samma väg. Det är viktigt för vår egen och andras säkerhet.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att                 en revidering av Växjö kommunkoncerns finanspolicy görs för att möjliggöra placeringar i försvarsindustrin

Pernilla Tornéus (M)

Anton Olsson (M)

Enligt en utredning som Statskontoret gjort behöver landets kommuner och regioner bli bättre på att arbeta mot korruption. Sverige står sig bra jämfört med många andra länder, men utvecklingen går åt fel håll inom vissa områden, medan det går åt rätt håll inom andra. I kommuner och regioner där många av välfärdsyrkerna finns är det risk för jäv och vänskapskorruption då relationerna byggs starka över tid.

Det är viktigt att vi i kommunen säkerställer att vi gör allt för att förhindra att korruption och välfärdsbrott sker samt ser till att kommunen har tydliga strukturer för att motverka korruption vid exempelvis upphandlingar. För att kunna säkerställa att vi i Växjö kommun jobbar på rätt sätt behöver analyser göras för att se var det finns risk för att korruption ska uppstå.

Kommuner och regioner i Sverige anmäler inte i samma utsträckning som statliga myndigheter när de har misstanke om korruption. För att kunna motverka korruption och mutor behöver medarbetarna samt de förtroendevalda vara mer insatta i vad det innebär och hur det kan te sig. Det är också viktigt att medarbetarna vet hur kommunen jobbar mot korruption och vart man ska vända sig vid minsta misstanke.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att               Växjö kommun genomför en utbildning med alla medarbetare och förtroendevalda kring vad korruption, otillåten påverkan, mutor och jäv är, hur kommunen jobbar för att motverka dessa och vilka konsekvenser det kan få

att               Växjö kommun analyserar eventuella risker för korruption tillsammans med medarbetarna

att               Växjö kommun säkerställer att fullgoda rutiner vid misstanke för korruption finns fastställda

att               arbetet redovisas för kommunstyrelsen innan 2024-12-31

Pernilla Tornéus (M)

Det senaste året har regeringen gjort stora satsningar på akutskolor. En akutskola, även kallat för jourskola, är en skola där en elev som stör eller hotar andra elevers trygghet och/eller studiero, kan placeras i upp till fyra veckor. Utöver att på så sätt värna om tryggheten för skolans övriga elever, så får även eleven som placeras på akutskolan möjlighet att fortsätta sin utbildning. Under tiden genomför även den ordinarie skolan utredningar kring vilka stödinsatser som krävs för att möta eleven på bästa sätt och säkra tryggheten för de andra eleverna på skolan. Detta ska inte förväxlas med återvändarskola utan akutskola är ett redskap för att öka tryggheten och studieron i klassrummen. 

När en elev på gymnasienivå idag hotar andra elevers trygghet och studiero finns en möjlighet att stänga av eleven från skolan. Detta görs av utbildningsnämnden flera gånger per år och vid en sådan avstängning förblir eleven hemma under tiden som skolan tar fram åtgärder för vilka stödinsatser som behövs för att trygga skolgången både för eleven i fråga, men även för andra elever på skolan. Om Växjö kommun hade gjort som många andra kommuner i Sverige hade de eleverna kunnat vara på en akutskola under tiden åtgärderna togs fram. För den elev som idag är avstängd från skolan finns en stor risk att hamna i ett större utanförskap och då blir vägen tillbaka till en lyckad skolgång längre. Akutskola blir ytterligare ett redskap som kan användas för att dels stötta enskilda elever men också för att öka tryggheten och studieron i klassrummen.

Möjligheten att placera en elev tillfälligt på akutskola skulle även kunna bidra till tryggare grundskolor där alla elever får den utbildning de har rätt till, både för de klasskompisar som idag känner sig otrygga i skolan och för eleven som placeras som får större möjlighet att få det stöd i skolan som hen har rätt till.

Under 2023 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för bidrag till akutskolor och under 2024 höjdes statsbidraget till 100 miljoner kronor. Förra året fick 51 kommuner och 4 fristående huvudmän ta del av stadsbidraget, men Växjö kommun fanns inte med bland dem. Vi behöver hitta fler vägar för att möjliggöra en trygg skolgång för alla elever och säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att               Växjö kommun utreder möjligheten att införa en akutskola

att               utredningen redovisas innan 2024-09-31 så att möjligheter finns att båda ansöka om eventuella statsbidrag i god tid och att få med ett inrättande av akutskola i 2025 års budget             

Anton Olsson (M)