Nyheter

I samband med den nyligen genomförda högtidsveckan på Linneuniversitetet gavs flera tillfällen till
goda samtal med företrädare för akademin. Det är ingen tvekan om att såväl universitetet som
kommunen drar nytta av varandra och kan tillföra värden för våra respektive verksamheter, liksom
för samhället i stort.

Växjö Kommun har goda erfarenheter av samverkan med akademin i stort och Linneuniversitetet i
synnerhet. Kommunen har i samverkan med olika lärosäten anställt kommundoktorander som har
delat sin tid mellan en anställning på kommunen och en doktorandtjänst på något universitet. Detta
är en möjlighet som verkligen kan bidra till att uppnå de insatsområden som fastställts i den politiskt
beslutade plan för forskning och kunskapsutveckling – Växjö Kommun som lärande organisation, som
klubbades i kommunfullmäktige i april 2021:

3.1.3 Att utifrån identifierat behov samverka med lärosäten kring möjlig uppdragsutbildning eller
annan kompetensutveckling när den interna kompetensen behöver kompletteras med
forskningsbaserad kunskap.
3.1.4 Att se forskande medarbetare som en möjlighet att förstärka kopplingen mellan Växjö kommun
och akademi samt att medarbetarens kunskapshöjning kan tas tillvara för utveckling av
verksamheter.

Vad vi däremot kan konstatera är att det inte finns en systematik i kommunens agerande gällande
kommundoktoranderna. Det är i stort i hög grad beroende av enskild chef och rutinerna skiljer sig åt
mellan förvaltningarna. Exempel finns på att det saknas en plan för den forskande medarbetarens
fortsättning efter avslutade studier, och det riskerar att kompetens och gjorda investeringar går
förlorade. Om kommunkoncernen ska vara en seriös och attraktiv samverkansaktör och arbetsgivare
behöver det upprättas klara och tydliga riktlinjer för hanteringen av doktoranderna samt den
kunskap de besitter efter genomförd forskningsutbildning.

Även om förvaltningar så som exempelvis arbete och välfärd, utbildningsförvaltningen och
omsorgsförvaltningen använt sig av möjligheten att anställa kommundoktorander så är
möjligheterna oändliga när det gäller den breda kommunala verksamheten, där forskning verkligen
skulle gynna utveckling av metoder och beprövade insatser och fler behöver uppmärksammas på
möjligheten.

Med bakgrund av detta yrkar jag på att fullmäktige besluta:

att uppmuntra kommunens bolag och förvaltningar att anställa kommundoktorander

att fastställa koncernövergripande rutiner för hantering av kommundoktorander; såsom
behovsprövning, rekrytering, anställningsvillkor m.m.

att utreda vilka åtgärder som behövs för att öka attraktiviteten hos Växjö Kommun som arbetsgivare
och därmed öka sannolikheten att kommundoktorander fortsätter sin anställning efter avslutad
utbildning

Rene Jaramillo (M)
Ledamot Växjö kommunfullmäktige

Småland är landskapet med mest betesmark, flest kor och flest får i Sverige.
Kronobergs län är ett landsbygds-län (enl. Jordbruksverket) som Växjö kommun är
en del av.

För oss Moderater är det viktigt att vi är en kommun som värnar vår landsbygd och
dess utveckling. Det är angeläget att vi har en livsmedelsproduktion både nu och i
framtiden. Olika företeelser kan hota eller begränsa nuvarande och framtida lantbruk.
Det kan handla om klimatet, att lantbruk minskar i antal och att lantbrukare blir allt
äldre, djursjukdomar som kan slå ut hela bestånd som tex svinpesten eller den
återigen aktuella problematiken kring varg.

Under förra (s)ledda regeringsstyret 2018–2022 ökade den svenska vargstammen
från 305 till 460 individer. Därför är det glädjande att nuvarande regering aktivt
arbetar med att få ner den uträknade vargkvoten 170–270 individer och att det ska
sträva efter det nedre antalet. EU-kommissionen lägger nu fram ett ändringsförslag
av vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”förvaltningsbar” vilket
naturvårdsverket ser positivt på.

I vårt närområde breder nu vargen ut sig. Tre vargangrepp på tamdjur har uppdagats
i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kronoberg rapporterade i augusti-23 att vargparet i
Kosta (Lessebo kommun) fått mins en valp. Inte långt från Kosta konstaterades att
en varg dödat en kalv.

När har vi varg i Växjö kommun?

Vi moderater anser att Växjö kommun behöver följa vargproblematiken nogsamt. Ge
det stöd och underlätta för lantbrukare som är i behov av det.

Med anledning av ovanstående föreslår vi Moderater i Växjö kommun:

att de ledamöter i kommunstyrelsen som har ett särskilt ansvar för
landsbygden får i uppdrag att samla information angående varg från
lantbrukare, jaktlag och kommunens jägare.

att de ledamöter i kommunstyrelsen som har ett särskilt ansvar för
landsbygden ges i uppdrag att ha en kontinuerlig kontakt med
länsstyrelsen i Kronoberg angående vargpopulationen och eventuell
skyddsjakt.

att de ledamöter i kommunstyrelsen som har ett särskilt ansvar för
landsbygden ges i uppdrag att återkoppla den information de fått
angående vargen till kommunstyrelsen.

Sofia Stynsberg (M)

I Växjö kommun ägdes år 2020 23,2 procent av det totala bostadsbeståndet av
allmännyttan. Det var en betydligt större andel än snittet för kommuner i Sverige som
2020 låg på 16 procent. Det finns inga exakta siffror för idag men andelen har
minskat då Vidingehem inte står för lika stor andel av de färdigställda bostäderna i
Växjö kommun de senaste åren. Det skiljer sig stort mellan andel allmännytta i
Sverige och till exempel har Markaryd noll procent som ägs av allmännyttan. Vidare
har Växjö kommun har flera privata hyresvärdar som bidrar positivt till en
bostadsmarknad med bredd.

I augusti 2021 beslutade Växjö kommun om ägardirektiv för det nya bostadsbolaget
Vidingehem. I ägardirektiven kan man läsa följande:

”Det behövs fler starka aktörer på Växjö kommuns bostadsmarknad och Bolagets
finansiella styrka att bygga, underhålla och delta i utvecklingen ska säkras. Därför
ska bolaget ställa sig positivt till bildandet av bostadsrättsföreningar och sälja
lägenheter vid behov, för att få mer blandade upplåtelseformer i områden där
hyresrätten dominerar.”

Dessutom står det att:

”Bolaget ska fortlöpande undersöka möjligheterna att effektivisera sin verksamhet
vilket också inkluderar att pröva om delar av den kan konkurrensutsättas”.
Vi vill genomföra en försäljning av en del av det allmännyttiga bostadsbolagets
bestånd för att minska allmännyttan. Försäljningen ska genomföras så att den
långsiktigt höga utdelningen inte riskeras i Vidingehem.

Med anledning av ovanstående föreslås att VD för VKAB får i uppdrag:

att ta fram underlag för att kunna förbereda alternativ för en försäljning på 3,
5 och 7 % av Vidingehems bostadsbestånd

att underlaget föreslår förslag på objekt som är möjliga att sälja under
mandatperioden när marknaden har återhämtat sig

att underlaget presenteras för politiken innan 30:e juni 2024

Anton Olsson (M)
Ulf Hedin (M)
2023-12-18

Nästa år är ett exceptionellt år. Den höga inflationen bidrar till tillfälligt höga pensionskostnader. För att inte behöva dra ner på välfärden kan vi tack vare många år med en ordnad ekonomi använda oss av synnerliga skäl. Detta innebär att budgeten för 2024 landar på ett negativt resultat på 72 mkr. Välfärden ska prioriteras och i budgeten finns bland annat följande satsningar:

• 20 mkr till höjd elevpeng med fokus på stärkt undervisningsdel och 13mkr till att öka elevernas måluppfyllelse på lågstadiet
• En utredning ska göras för att se över ett återinförande av Lumos samt systemet med resursskolor för att alla elever ska få det stöd de behöver.
• Öka habiliteringsersättningen till 125kr per dag
• 3 mkr till att vidareutveckla arbetet med god och nära vård
• Främja demokratin och yttrandefrihet samt motverka antisemitism

Du hittar hela budgeten här:

Växjö har haft en fallande trend. Särskilt kritiskt är variabler som kommunpolitikers attityder till företagande, kommunala tjänstemäns attityder till företagande, kommunens information till företagande, dialog med beslutsfattare och inte minst påverkan av brottslighet och otrygghet.

Framgångsrika kommuner kännetecknas av korta beslutsvägar och bra dialog mellan politiken, administration/myndighetsutövning och företagen. Av avgörande betydelse är också en kommunal målbild av att företagande och förståelse för företagande är en prioriterad fråga för kommunen som genomsyrar verksamheten.

Att förbättra företagsklimatet är inget man gör snabbt. Men många exempel från vårt land visar att det går att förbättra företagsklimatet genom tålmodigt arbete.

Vi föreslår tre konkreta åtgärder.

Att              Kommunen tar fram en tydlig målbild av att företagande är viktigt och en prioriterad fråga i relevanta styrande dokument.

Att              Kommunens politiker ges någon form av ”fortbildning” i företagandets villkor och förutsättningar.

Att              Kommunens medarbetare som främst arbetar med myndighetsutövning ges samma kunskap.

Bo Frank      Lars-Göran Svensson

2023-10-10

Kommunstyrelsens krisledningsnämnd består av samma ledamöter som kommunstyrelsens arbetsutskott. Förtroendevalda som ingår i en krisledningsnämnd behöver kunna fatta välinformerade beslut som vid höjd beredskap och kris kan omfattas av säkerhetsskydd. 

En säkerhetsprövning ska enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) göras för ”den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig information”. Fullmäktigeledamöter är enligt lagen undantagna prövningen. Dock säger en rättslig bedömning från säkerhetspolisen att ”registerkontroll är kopplat till de konkreta arbetsuppgifterna, inte personen. Alltså kan en person som är ledamot av riksdagen eller fullmäktige och som deltar i någon annan säkerhetskänslig verksamhet, i princip säkerhetsprövas och även registerkontrollernas om anställningen eller uppdraget är placerat i säkerhetsklass”[1].

Det är viktigt för både kommunens och landets säkerhet att krisledningsnämnden som ska leda kommunen vid händelse av kris, gör det på ett säkert och pålitligt sätt. Flera kommuner som exempelvis Vallentuna, Tierp, Oskarshamn och Sollefteå har redan gjort bedömningen att deras förtroendevalda i krisledningsnämnder eller KSAU behöver säkerhetsprövas. Det är dags att Växjö kommun gör detsamma.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att                  förtroendevalda i kommunstyrelsens arbetsutskott, vilka även utgör krisledningsnämnden, ska säkerhetsprövas utifrån sina uppdrag för Växjö kommun.

att                  säkerhetsprövning av ovanstående utförs av extern konsult.

Pernilla Tornéus (M)

2023-08-30

---

[1] Vallentuna kommun. Säkerhetsprövning av kommunstyrelsens arbetsutskott (KS 2020.257). https://dok.vallentuna.se/file/demokrati/sammantr%C3%A4deshandlingar/2020/kommunstyrelsen/2020-10-19/27.%20S%C3%A4kerhetspr%C3%B6vning%20av%20kommunstyrelsens%20arbetsutskott.pdf . Hämtad 2023-08-16

Kronobergs Slottsruin, ett framstående besöksmål i länet, har förfallit under senare tid. Ägaren Statens Fastighetsverk har av säkerhetsskäl stängt ruinen från den 1 januari 2023.

Växjö kommun, Region Kronoberg och Länsstyrelsen har tidigare förgäves agerat och både tillskrivit och träffat företrädare för SFV i syfte att rusta upp och underhålla slottsruinen. Den dåvarande borgerliga majoriteten i Växjö kommun erbjöd under 2022 10 mkr, förutsatt att SFV också skulle tillföra medel för att kunna rusta upp ruinen. Myndigheten har dock gjort klart att det saknas pengar för att satsa på en sådan upprustning.

Således måste nu de ansvariga aktörerna för Kulturparken Småland och Smålands museum agera för att rädda detta kulturarv från 1400–1500-talen. Runt borgen har strider mellan svenskar och danskar ägt rum. Nils Dacke intog platsen under en tid, i samband med det s k Dackeupproret, innan Gustav Vasa återtog borgen. Vi har ett ansvar för att också kommande generationer ska kunna besöka ruinen och uppleva vår historia och kulturarv.

Målet är att så snart som möjligt kunna öppna slottsruinen på nytt för guidade turer och evenemang för allmänheten. Ruinen måste rustas upp och en väl genomtänkt vård-och underhållsplan måste genomföras för området. Att förvärva slottsruinen från SFV är en åtgärd som bör övervägas, liksom att hitta former för kompletterande finansieringsmöjligheter i form av eventuella EU-medel och donationer.

Med anledning av ovanstående yrkar vi

att               Växjö kommun tar initiativ för att långsiktigt rusta upp och underhålla Kronobergs Slottsruin

att               Växjö kommun medverkar till att en långsiktig vård- och underhållsplan genomförs för hela området kring Kronobergs Slottsruin

Moderaterna i Växjö kommun

genom

Pernilla Tornéus, Oppositionsråd (M)

2023-08-16

Kronobergs Slottsruin, ett framstående besöksmål i länet, har förfallit under senare tid. Ägaren Statens Fastighetsverk har av säkerhetsskäl stängt ruinen från den 1 januari 2023. Nu vill Växjömoderaterna att Växjö kommun tar initiativ för att långsiktigt rusta upp och underhålla Kronobergs slottsruin. Växjömoderaterna vill också att Växjö kommun medverkar till att en långsiktig vård- och underhållsplan genomförs för hela området kring Kronobergs slottsruin.

Växjö kommun har tidigare tillsammans med Region Kronoberg och Länsstyrelsen tidigare agerat och samtalat med Statens fastighetsverk. Den dåvarande borgerliga majoriteten i Växjö kommun erbjöd under 2022 10 mkr, förutsatt att Statens fastighetsverk också skulle tillföra medel för att kunna rusta upp ruinen. Myndigheten har dock gjort klart att det saknas pengar för att satsa på en sådan upprustning. Därför behöver Växjö kommun agera.

”Kronobergs slottsruin är ett otroligt viktigt besöksmål för Växjö och hela besöksregionen. Vi kan inte bara stå och se på hur detta fina kulturarv helt förfaller och blir otillgängligt för besökare”, säger Pernilla Tornéus (M).

Kontaktuppgifter

Pernilla Tornéus 070-8932597

I dagarna har företagare i Lammhult visat på brister i tryggheten i sitt närområde. Det har
gjorts stora satsningar i Lammhult som tex ny skola och lekparker. Här liksom i andra
ytterområden i Växjö kommun är det viktigt att människor kan bo och verka. Här finns företag
som är av stor betydelse för arbetstillfällen. Vi moderater är angelägna om att både
människor och företag ska känna sig trygga i sin omgivning, det är en del av vårt
samhällskontrakt. När man inte gör det måste man agera och det både nationellt men även
lokalt.

Växjö kommun har ett gott samarbetsavtal med ”Växjö charity” där en del handlar om
trygghet. Jag vill att vi gör det möjligt att utveckla det samarbetet och att även ytterområden
ska inkluderas vid behov. Tryggheten ska gälla för alla i kommunen därmed anledningen av
den här motionen.

Därför vill jag att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag:

att utreda möjligheten för Växjö Charity att även verka i våra ytterområden vid
behov.

att ta fram ett kostnadsförslag för vad det skulle kosta att utöka Växjö Charitys
arbete till ytterområdena så att det finns med i underlaget när det är dags att
skriva ett nytt avtal.

Sofia Stynsberg (M)
Ledamot i Kommunstyrelsens arbetsutskott och Moderaterna i Växjö norra
2023-06-29

Idag producerar vår biogasanläggning vid Sundet avloppsslam som kan användas som
gödsel på våra svenska åkrar. Tyvärr kan inte våra lokala mjölkbönder i Kronoberg använda
slammet då de avråds att använda det. Man godtar inte mjölk från kor som betat på åkrar
som gödslats med avloppsslam. Enligt Arla innebär det alltför stora hälsorisker på grund av
de läkemedelsrester och tungmetaller som ingår. De menar att resterna skulle hamna i
mejeriprodukterna.

Det finns flera argument för att förhindra spridning av läkemedelsrester på åkrar. För det
första finns det en risk för att människor, djur och växter får hälsoproblem om
läkemedelsresterna som sprids innehåller skadliga kemikalier och ämnen. Vidare finns det
en risk för miljöpåverkan, eftersom läkemedelsrester och tungmetaller kan påverka den
biologiska mångfalden och ekosystemen genom att de kan skada vattenmiljöer och andra
ekosystem där de sprids. Dessutom finns det en risk för kontaminering av livsmedel när
läkemedelsresterna absorberas av grödorna eller tas upp av djur som betar på åkrarna.

Svårigheten att mäta koncentrationen av läkemedelsrester gör det svårt att veta halterna av
läkemedel i slammet och att fastställa en säker nivå. Läkemedelsrester och andra
föroreningar i avloppsslammet kan överföras till grödorna som gödslats med slammet och
sedan till mjölken från korna som betar på dessa grödor. Detta kan leda till förorening av
mjölken med skadliga substanser som kan vara farliga för människors hälsa.

Därför avråds mjölkproducenter i Kronoberg från att använda avloppsslam som
gödselmedel. I stället bör man använda organiskt gödselmedel som är säkrare och mindre
riskfyllt. Arla har också utvecklat ett eget certifieringsprogram, ”Arla Gårdskontroll”, som
ställer höga krav på användningen av gödselmedel på mjölkproducenternas gårdar och som
bidrar till att säkerställa att mjölken är säker och av hög kvalitet.

Det finns en rad olika rapporter i ämnet och på olika platser i landet har man utvecklat olika
metoder.

En rapport har namnet ”Slamtillförsel på åkermark slamprapport 2015–2018”. Rapportens
huvuduppgift var att studera hur produktionen påverkats. Man konstaterar att gödsling med
slammet ger en högre avkastning. Dock har man inte studerat om och hur eventuella
läkemedelsrester tagits upp av grödan.

Med detta sagt, bör en utredning göras för att se om den ”kvittblivningsmetod” som Växjö
använder idag verkligen är den bästa, eller om ett annat sätt bör väljas.

Därför föreslår jag:
att en opartisk utredning tillsätts som föreslår lämplig metod att behandla
slammet och producera en gödselprodukt med inga eller mycket lågt innehåll
av läkemedelsrester och tungmetaller
att utredningen tar fram kostnaden för installation och drift av föreslagen
metod(er)
att möjligheten undersöks för att utredningen drivs tillsammans med
Linnéuniversitetet

Björn Svensson (M)