Författare: Mattias Bengtsson

Flera av de senaste somrarna har varit väldigt varma. För många av kommunens invånare kommer värmen som något positivt. Men med värme kommer också torka och sämre mående för våra äldre, som kan få förödande konsekvenser.

När det är som allra varmast är det våra sköraste som påverkas allra mest. Kommunen gör idag flera insatser för att hålla nere värmen på våra särskilda boenden, men mer behöver göras för att underlätta i sommarvärmen för våra äldre. Det behöver även finnas en tydlig plan för hur kommunen bör agera vid extrem värme. Enligt Socialstyrelsen har över 80 procent av Sveriges kommuner en beredskapsplan värmebölja och höga temperaturer. Växjö kommun är inte en av dem.

Det är viktigt att kommunen har en tydlig plan för hur man ska agera vid en värmebölja och vad man som kommun behöver ha förberett inför att man har höga temperaturer under en längre tid. För att våra äldre inte ska ta skada vid en värmebölja är det viktigt att allt det goda arbete som görs och bör göras, finns systematiserat och dokumenterat i en beredskapsplan. På så vis kan vi se till att ingen äldre hamnar mellan stolarna och att alla våra särskilda boende för äldre förblir svala även under årets varmaste dagar.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att                 Växjö kommun upprättar en beredskapsplan vid värmebölja för kommunens särskilda boenden för äldre

Sofia Stynsberg (M)

I Växjö kommun finns det många invånare som står utanför arbetsmarknaden. Fler går idag på försörjningsstöd och vi behöver göra allt vi kan för att vända den negativa trenden. Alla som kan arbeta behöver få rätt stöd för att komma i arbete. I svåra ekonomiska tider behövs fler arbetsmarknadsinsatser för att möjliggöra en tydligare arbetslinje.

För att fler personer ska gå från utanförskap till arbete behöver de arbetsmarknadsinsatser som görs idag breddas. Idag sker många av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna inom omsorgs- och utbildningsförvaltningen. Detta kan leda till att det blir svårare för många arbetssökande att söka sig till andra delar av den reguljära arbetsmarknaden då de saknar erfarenhet inom vissa områden. För att kunna bredda möjligheterna att hitta jobb i svårare tider, behöver kommunen se till att kunna erbjuda insatser inom alla kommunens förvaltningar. På så vis kan de som tar del av arbetsmarknadsinsatserna få olika arbetslivserfarenheter och söka sig till fler delar av arbetsmarknaden efter avslutad insats. Vidare behöver en tydlig matchning ske där rätt person hamnar på rätt plats och på så sätt får rätt erfarenhet att ta med sig ut i arbetslivet.

Ingen ska behöva leva i utanförskap och vi behöver se till att alla som kan har ett jobb att gå till. Arbetslinjen lyfter Växjö  

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att               Växjö kommun undersöker på vilket sätt kommunkoncernen kan bredda de arbetsmarknadsinsatser som görs idag för att fler ska komma i arbete

att               Växjö kommun ser till att arbetsmarknadsinsatser görs inom alla förvaltningar i kommunkoncernen

Suzanne Frank (M)

Pia Philipsson (M)

Vi lever och verkar i en osäker tid både vad det gäller det ekonomiska och det säkerhetspolitiska läget. För drygt två år sedan blev det krig i vårt närområde och sedan dess har Sverige genomfört stora investeringar för att rusta upp både det nationella försvaret, civilförsvaret samt blivit ett fullvärdigt medlemsland i NATO. För att Sverige och Europa fortsatt ska kunna stå rustade och vår demokrati ska kunna förbli ohotad måste än mer göras.

Växjö kommunkoncerns finanspolicy togs i ett läge när vi levde i en tryggare omvärld och den syn som då fanns på vår försvarsindustri bör idag anses förlegad. Enligt vår nuvarande finanspolicy är det inte möjligt att göra placeringar i försvarsindustrin. Vår försvarsindustri behövs för att värna om vår frihet och säkerhet. Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina ser många idag investeringar i försvarsindustrin som något viktigt och hållbart. Växjö kommun borde gå samma väg. Det är viktigt för vår egen och andras säkerhet.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att                 en revidering av Växjö kommunkoncerns finanspolicy görs för att möjliggöra placeringar i försvarsindustrin

Pernilla Tornéus (M)

Anton Olsson (M)

Enligt en utredning som Statskontoret gjort behöver landets kommuner och regioner bli bättre på att arbeta mot korruption. Sverige står sig bra jämfört med många andra länder, men utvecklingen går åt fel håll inom vissa områden, medan det går åt rätt håll inom andra. I kommuner och regioner där många av välfärdsyrkerna finns är det risk för jäv och vänskapskorruption då relationerna byggs starka över tid.

Det är viktigt att vi i kommunen säkerställer att vi gör allt för att förhindra att korruption och välfärdsbrott sker samt ser till att kommunen har tydliga strukturer för att motverka korruption vid exempelvis upphandlingar. För att kunna säkerställa att vi i Växjö kommun jobbar på rätt sätt behöver analyser göras för att se var det finns risk för att korruption ska uppstå.

Kommuner och regioner i Sverige anmäler inte i samma utsträckning som statliga myndigheter när de har misstanke om korruption. För att kunna motverka korruption och mutor behöver medarbetarna samt de förtroendevalda vara mer insatta i vad det innebär och hur det kan te sig. Det är också viktigt att medarbetarna vet hur kommunen jobbar mot korruption och vart man ska vända sig vid minsta misstanke.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att               Växjö kommun genomför en utbildning med alla medarbetare och förtroendevalda kring vad korruption, otillåten påverkan, mutor och jäv är, hur kommunen jobbar för att motverka dessa och vilka konsekvenser det kan få

att               Växjö kommun analyserar eventuella risker för korruption tillsammans med medarbetarna

att               Växjö kommun säkerställer att fullgoda rutiner vid misstanke för korruption finns fastställda

att               arbetet redovisas för kommunstyrelsen innan 2024-12-31

Pernilla Tornéus (M)

Det senaste året har regeringen gjort stora satsningar på akutskolor. En akutskola, även kallat för jourskola, är en skola där en elev som stör eller hotar andra elevers trygghet och/eller studiero, kan placeras i upp till fyra veckor. Utöver att på så sätt värna om tryggheten för skolans övriga elever, så får även eleven som placeras på akutskolan möjlighet att fortsätta sin utbildning. Under tiden genomför även den ordinarie skolan utredningar kring vilka stödinsatser som krävs för att möta eleven på bästa sätt och säkra tryggheten för de andra eleverna på skolan. Detta ska inte förväxlas med återvändarskola utan akutskola är ett redskap för att öka tryggheten och studieron i klassrummen. 

När en elev på gymnasienivå idag hotar andra elevers trygghet och studiero finns en möjlighet att stänga av eleven från skolan. Detta görs av utbildningsnämnden flera gånger per år och vid en sådan avstängning förblir eleven hemma under tiden som skolan tar fram åtgärder för vilka stödinsatser som behövs för att trygga skolgången både för eleven i fråga, men även för andra elever på skolan. Om Växjö kommun hade gjort som många andra kommuner i Sverige hade de eleverna kunnat vara på en akutskola under tiden åtgärderna togs fram. För den elev som idag är avstängd från skolan finns en stor risk att hamna i ett större utanförskap och då blir vägen tillbaka till en lyckad skolgång längre. Akutskola blir ytterligare ett redskap som kan användas för att dels stötta enskilda elever men också för att öka tryggheten och studieron i klassrummen.

Möjligheten att placera en elev tillfälligt på akutskola skulle även kunna bidra till tryggare grundskolor där alla elever får den utbildning de har rätt till, både för de klasskompisar som idag känner sig otrygga i skolan och för eleven som placeras som får större möjlighet att få det stöd i skolan som hen har rätt till.

Under 2023 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för bidrag till akutskolor och under 2024 höjdes statsbidraget till 100 miljoner kronor. Förra året fick 51 kommuner och 4 fristående huvudmän ta del av stadsbidraget, men Växjö kommun fanns inte med bland dem. Vi behöver hitta fler vägar för att möjliggöra en trygg skolgång för alla elever och säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till.

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

att               Växjö kommun utreder möjligheten att införa en akutskola

att               utredningen redovisas innan 2024-09-31 så att möjligheter finns att båda ansöka om eventuella statsbidrag i god tid och att få med ett inrättande av akutskola i 2025 års budget             

Anton Olsson (M)

Växjö har haft en fallande trend. Särskilt kritiskt är variabler som kommunpolitikers attityder till företagande, kommunala tjänstemäns attityder till företagande, kommunens information till företagande, dialog med beslutsfattare och inte minst påverkan av brottslighet och otrygghet.

Framgångsrika kommuner kännetecknas av korta beslutsvägar och bra dialog mellan politiken, administration/myndighetsutövning och företagen. Av avgörande betydelse är också en kommunal målbild av att företagande och förståelse för företagande är en prioriterad fråga för kommunen som genomsyrar verksamheten.

Att förbättra företagsklimatet är inget man gör snabbt. Men många exempel från vårt land visar att det går att förbättra företagsklimatet genom tålmodigt arbete.

Vi föreslår tre konkreta åtgärder.

Att              Kommunen tar fram en tydlig målbild av att företagande är viktigt och en prioriterad fråga i relevanta styrande dokument.

Att              Kommunens politiker ges någon form av ”fortbildning” i företagandets villkor och förutsättningar.

Att              Kommunens medarbetare som främst arbetar med myndighetsutövning ges samma kunskap.

Bo Frank      Lars-Göran Svensson

2023-10-10

Det behövs kunskap för att motverka antisemitism. Antisemitiska yttringar har tilltagit i Europa och även i Sverige under senaste decennierna. Antisemitism är en av historiens äldsta och värsta form av förföljelse, diskriminering och intolerans.

Eftersom antisemitism och andra former av rasism kan gå i arv är det särskilt viktigt med insatser som riktar sig mot yngre generationer. Insatser mot antisemitism ökar förståelsen för de mekanismer som ligger bakom, historiskt och idag.

Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade nyligen en rapport om anmälda hatbrott 2022, som visar att det begås ungefär 9,6 antisemitiska hatbrott per 1000 judar i Sverige, att jämföra med 0,25 per 1000 invånare i Sverige totalt eller ca 0,37 islamofobiska hatbrott per 1000 muslimer i Sverige. Sedan 7 oktober har antalet anmälningar om antisemitiska hatbrott ökat med ungefär 50 procent. För några år sedan gjorde EUs byrå för grundläggande rättigheter en undersökning. 80 procent av de som svarade att de upplevt antisemitism svarar också att de inte anmält. Nästan hälften av alla unga i undersökningen svarar att de utsatts för trakasserier det senaste året.

För att förebygga antisemitism är en ökad kunskapsnivå central. Regeringen har tillfört medel för bl a en stor attitydundersökning kring förekomsten av antisemitism, utbildningsinsatser och resor för barn och unga att för att kunna besöka Förintelsens minnesplatser.

I Växjö kommun kan regeringens olika insatser beaktas och olika insatser göras för kunskapsspridning om antisemitism på olika stadier inom skolan och på platser och i sammanhang där ungdomar finns.

Med anledning av ovanstående föreslås

att               ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra lämpliga insatser i syfte att förstärka arbetet mot antisemitism

att               genomföra åtgärder för att motverka antisemitism enligt regeringens intentioner

Suzanne Frank (M)                                                              

I samband med den nyligen genomförda högtidsveckan på Linneuniversitetet gavs flera tillfällen till
goda samtal med företrädare för akademin. Det är ingen tvekan om att såväl universitetet som
kommunen drar nytta av varandra och kan tillföra värden för våra respektive verksamheter, liksom
för samhället i stort.

Växjö Kommun har goda erfarenheter av samverkan med akademin i stort och Linneuniversitetet i
synnerhet. Kommunen har i samverkan med olika lärosäten anställt kommundoktorander som har
delat sin tid mellan en anställning på kommunen och en doktorandtjänst på något universitet. Detta
är en möjlighet som verkligen kan bidra till att uppnå de insatsområden som fastställts i den politiskt
beslutade plan för forskning och kunskapsutveckling – Växjö Kommun som lärande organisation, som
klubbades i kommunfullmäktige i april 2021:

3.1.3 Att utifrån identifierat behov samverka med lärosäten kring möjlig uppdragsutbildning eller
annan kompetensutveckling när den interna kompetensen behöver kompletteras med
forskningsbaserad kunskap.
3.1.4 Att se forskande medarbetare som en möjlighet att förstärka kopplingen mellan Växjö kommun
och akademi samt att medarbetarens kunskapshöjning kan tas tillvara för utveckling av
verksamheter.

Vad vi däremot kan konstatera är att det inte finns en systematik i kommunens agerande gällande
kommundoktoranderna. Det är i stort i hög grad beroende av enskild chef och rutinerna skiljer sig åt
mellan förvaltningarna. Exempel finns på att det saknas en plan för den forskande medarbetarens
fortsättning efter avslutade studier, och det riskerar att kompetens och gjorda investeringar går
förlorade. Om kommunkoncernen ska vara en seriös och attraktiv samverkansaktör och arbetsgivare
behöver det upprättas klara och tydliga riktlinjer för hanteringen av doktoranderna samt den
kunskap de besitter efter genomförd forskningsutbildning.

Även om förvaltningar så som exempelvis arbete och välfärd, utbildningsförvaltningen och
omsorgsförvaltningen använt sig av möjligheten att anställa kommundoktorander så är
möjligheterna oändliga när det gäller den breda kommunala verksamheten, där forskning verkligen
skulle gynna utveckling av metoder och beprövade insatser och fler behöver uppmärksammas på
möjligheten.

Med bakgrund av detta yrkar jag på att fullmäktige besluta:

att uppmuntra kommunens bolag och förvaltningar att anställa kommundoktorander

att fastställa koncernövergripande rutiner för hantering av kommundoktorander; såsom
behovsprövning, rekrytering, anställningsvillkor m.m.

att utreda vilka åtgärder som behövs för att öka attraktiviteten hos Växjö Kommun som arbetsgivare
och därmed öka sannolikheten att kommundoktorander fortsätter sin anställning efter avslutad
utbildning

Rene Jaramillo (M)
Ledamot Växjö kommunfullmäktige

Småland är landskapet med mest betesmark, flest kor och flest får i Sverige.
Kronobergs län är ett landsbygds-län (enl. Jordbruksverket) som Växjö kommun är
en del av.

För oss Moderater är det viktigt att vi är en kommun som värnar vår landsbygd och
dess utveckling. Det är angeläget att vi har en livsmedelsproduktion både nu och i
framtiden. Olika företeelser kan hota eller begränsa nuvarande och framtida lantbruk.
Det kan handla om klimatet, att lantbruk minskar i antal och att lantbrukare blir allt
äldre, djursjukdomar som kan slå ut hela bestånd som tex svinpesten eller den
återigen aktuella problematiken kring varg.

Under förra (s)ledda regeringsstyret 2018–2022 ökade den svenska vargstammen
från 305 till 460 individer. Därför är det glädjande att nuvarande regering aktivt
arbetar med att få ner den uträknade vargkvoten 170–270 individer och att det ska
sträva efter det nedre antalet. EU-kommissionen lägger nu fram ett ändringsförslag
av vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”förvaltningsbar” vilket
naturvårdsverket ser positivt på.

I vårt närområde breder nu vargen ut sig. Tre vargangrepp på tamdjur har uppdagats
i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kronoberg rapporterade i augusti-23 att vargparet i
Kosta (Lessebo kommun) fått mins en valp. Inte långt från Kosta konstaterades att
en varg dödat en kalv.

När har vi varg i Växjö kommun?

Vi moderater anser att Växjö kommun behöver följa vargproblematiken nogsamt. Ge
det stöd och underlätta för lantbrukare som är i behov av det.

Med anledning av ovanstående föreslår vi Moderater i Växjö kommun:

att de ledamöter i kommunstyrelsen som har ett särskilt ansvar för
landsbygden får i uppdrag att samla information angående varg från
lantbrukare, jaktlag och kommunens jägare.

att de ledamöter i kommunstyrelsen som har ett särskilt ansvar för
landsbygden ges i uppdrag att ha en kontinuerlig kontakt med
länsstyrelsen i Kronoberg angående vargpopulationen och eventuell
skyddsjakt.

att de ledamöter i kommunstyrelsen som har ett särskilt ansvar för
landsbygden ges i uppdrag att återkoppla den information de fått
angående vargen till kommunstyrelsen.

Sofia Stynsberg (M)