Blågröna

Växjö ger inte upp på någon

Publicerad

Katarina Olausson (SMP 190426) beskriver väl flera olika skäl till att en gymnasieungdom kan sakna godkända betyg.

Ansvaret för skolresultat är delat; eleven har alltid det yttersta ansvaret för sina studier, med stöd från lärare och annan skolpersonal. Föräldrar spelar roll, men också den som saknar stöd hemifrån ska ha lika möjligheter. Vi värnar skolans kompensatoriska uppdrag. Det innebär inte att vi sänker förväntningarna på någon.

Det vore enklare och kanske mer bekvämt att acceptera skolmisslyckanden. Att låta den som inte klarar skolan lämna utan fullständiga betyg och med sämre, långsiktiga utsikter för att få jobb, försörja sig själv och kunna förverkliga sina drömmar av egen kraft. Samma resonemang kan användas – och används med jämna mellanrum av vänsteroppositionen – även om arbetslösa: det är enklare och mer bekvämt att acceptera utanförskap, att inte fråga efter den som är arbetslös och passivt betala ut bidrag.

Vi är inte i politiken för att ha det enkelt eller bekvämt. Blågröna Växjö vill ge alla barn och unga möjligheten att lyckas, långsiktigt. Som samhälle behöver vi orka med även impopulära och obekväma beslut. Att de som inte klarar skolan behöver vara mer i skolan är ett exempel, precis som att de som saknar arbete behöver söka jobb och träna sina färdigheter för att bli anställningsbara. Att ställa krav och tillsätta resurser är att bry sig.

Sambandet mellan att sakna gymnasieexamen och att vara arbetslös är starkare än andra samband som historiskt varit nära förknippat med hög arbetslöshet. Under terminerna genomförs omfattande insatser för att elever som riskerar att bli underkänd i något ämne minst ska klara godkänt (E). Lovskola finns redan från grundskolan med goda resultat. Elevhälsan har fått dubblerade resurser under de senaste åren och elever i behov av särskilt stöd kan nu få mer hjälp av flera olika professioner.

Kommunala jobbgarantier har små eller inga långsiktiga effekter på risken för arbetslöshet, enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). För att motivera varför jobbgarantin trots det ska finnas kvar har vi valt att sätta fokus på att fler ska klara gymnasiet även i den här insatsen. Gymnasieungdomar som bedöms att inte bli godkända i svenska och matematik erbjuds garantijobb, med villkoret att först delta i sommarskola.

Sommarskolan innebär ungefär 25 procent utökad undervisningstid i respektive ämne jämfört med ett läsår. Utökad undervisningstid i mindre grupper med pedagoger som tror på elevernas möjligheter att med rätt stöd och egen ansträngning nå kunskapsmål, kan spela en betydande roll. Mer tid för kunskap är en möjlighet, inte ett straff. Det är en värdering vi hoppas att pedagogikdoktoranden delar med oss. Målet är att alla unga ska gå ut gymnasiet med fullständiga betyg.

Oliver Rosengren (M), ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Pernilla Tornéus (M), ordförande i Utbildningsnämnden, Andreas Olsson (C), gruppledare, Ricardo Chavez (KD, vice ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Torgny Klasson (L), vice ordförande i Utbildningsnämnden, Magnus P Wåhlin (MP), gruppledare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × tre =