Debattinlägg

Du betalar – S spenderar

Publicerad

Liksom i vårt privatliv är det nödvändigt för politiken att välja – att göra en prioritering. Den privata ekonomin sätter gränsen för vad vi har råd med. Detta gäller även i än högre grad för politiken. Där använder man andras pengar, dina skatter, för att betala utgifterna. När du saknar pengar till en i ditt tycke helt nödvändig utgift så kan du välja bort någon annan som du tycker är mindre nödvändig. Du gör en prioritering.

För politiken står oftast två möjligheter till buds. Prioritera eller skaffa mer resurser, det vill säga höja skatten. Den blågröna alliansen väljer att prioritera och därför kunde vi låta den kommunala skattesatsen vara oförändrad. Den S-ledda regionen höjde dock skatten. Du betalar – S spenderar.

Får du mer pengar i lönekuvertet? Det var väl bra, eller?

Den rödgröna regeringen har valt att prioritera pensionärer och barnfamiljer som får lägre skatter och höjda bostads- och barnbidrag. Det är bra att regeringen fortsätter Alliansens skattesänkningar på pensioner och normala arbetsinkomster. Mindre bra, för att inte säga uselt, är att man straffbeskattar människor utanför storstadsregionerna med höjd bensin- och dieselskatt, flygskatt, kilometerskatt för lastbilstransporter etc. Sedan maktskiftet 2014 har bland annat följande skatter, som du kan komma att betala, höjts:

Försämrat ROT- och RUT-avdrag samt slopat läxrut. Slopad avdragsrätt för pensionssparande. Höjd bensinskatt. Försämrad brytpunkt för statlig inkomstskatt. Höjd skatt på sparande i ISK och kapitalförsäkring. Höjd marginalskatt (avtrappat jobbskatteavdrag). Höjd resolutionsavgift (dold bankskatt). Ny kemikalieskatt på vissa elektroniska produkter. Höjd skatt på tobak och alkohol. Höjd fordonsskatt för lätta fordon. Flygskatt. Sänkt intäktsränta i skattekontot. Förmånsbeskattning, privata sjukvårdsförsäkringar. Förhöjd fordonsskatt för nya bilar. Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel. Höjd SINK-skatt för utlandsboende. Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor. Höjd biomoms och omläggning av filmstödet. Slopad skattereduktion för gåva till välgörenhet. Höjd skatt ”elektrisk kraft”. Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter. Höjning av försenings- och kontrollavgifter. Ändrad beräkning av bilförmån, dyrare. Punktskatt på e-cigaretter.

Totalt kommer den rödgröna regeringen att ha höjt skatterna med cirka 66 miljarder kronor när dessa tillsammans med övriga på listan fått full genomslagskraft. Inför valåret 2018 tycks prioriteringen, behålla makten, ha varit den helt avgörande. Förhoppningen är, åtminstone för Socialdemokraterna, att väljarnas minne är kort – inga bensinskattehöjningar-löftet – har till exempel brutits tre gånger under den gångna perioden.

Den socialdemokratiskt ledda regeringens prioriteringar visar att skattesänkningar på arbets- och pensionsinkomster endast kommer i fråga under valår. Under resten av valperioden gäller skattehöjningar och brutna vallöften. Sverige behöver en trovärdig regering – en alliansregering som prioriterar jobben då skattekraften växer – inte skatterna.

Björn Svensson (M)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 1 =