Debattinlägg

Det krävs reformer för att stötta utsatta barn

Publicerad

Närmare var femte niondeklassare når inte gymnasiebehörighet och den psykiska ohälsan bland barn och unga har fördubblats på tio år i Sverige. Såväl skolresultat som psykisk hälsa påverkar riskerna för utanförskap, bland annat är de som varit familjehemsplacerade eller haft låga skolresultat överrepresenterade i allvarlig kriminalitet. Därtill visar undersökningar att det finns samband mellan hög sjukfrånvaro hos föräldrar, och hög sjukfrånvaro hos barn. 100 000 unga bedöms leva under förtryckande normer som grundar sig i så kallad hederskultur.

Enligt studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är sannolikheten att klara gymnasiet 20 procent lägre än genomsnittet för barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd. Risken att själv vara i behov av ekonomiskt bistånd är 70 procent högre. SCB:s nya statistik visar att ha arbetslösa föräldrar ökar risken för unga att hamna utanför arbete och studier med nästan 70 procent, och risken att inte få gymnasiebehörighet med 40 procent. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att hamna i utanförskap med 118 procent.

Växjö har utmärkt sig som en förebild på tidiga insatser. När den socialdemokratiskt ledda regeringen skulle plocka ut två exempel på framgångsrika verksamheter, var Barnens Bästa i Braås en av dem, och när regeringens nationella samordnare för sociala barn- och ungdomsvården nyligen presenterade sin utredning visar det sig att den enda kommunen som har en stabil socialtjänst i alla delar, även utredning, är Växjö.

Vi har presenterat ett batteri av lokala reformer för tidiga insatser, inte minst att förstärka sociala insatsgrupper och elevhälsan, att införa Skottlandsmodellen i Kronoberg, skärpta riktlinjer för kommunalt anordnad fritidsverksamhet.

Moderaterna har nu presenterat ett nationellt reformprogram för att förbättra stödet till utsatta barn och minska risken för att utanförskap går i arv. Några av förslagen är särskilt prioriterade för att Växjö ska få mer kraft i arbetet för att pressa tillbaka utanförskap:

• Mer tid för kunskap. Det kompensatoriska uppdraget får bättre förutsättningar med en timme utökad undervisningstid varje dag, ökad tillgång till förskola för arbetssökande, och obligatorisk lovskola och läxhjälp för elever som riskerar att halka efter.

• Förebyggande insatser i socialtjänsten. En ny socialtjänstlag behövs, där professionen stärks och steg mot legitimation tas, en nationell strategi för placeringar etableras, och såväl familjehem som andra placeringar professionaliseras.

• Genomgripande bidragsreform. Den viktigaste sociala insatsen är arbetslinjen. För att långsiktigt göra upp med utanförskap behöver fler föräldrar ha ett jobb att gå till. Tydligare krav på motprestation i försörjningsstödet och bidragstak stärker drivkrafterna för arbete och motverkar riskerna för en bidragsfälla.

• Bekämpa ungdomskriminaliteten. Samverkan mellan polis, socialtjänst och skola behöver stärkas och underlättas. Sociala insatsgrupper behöver bli fler och möjligheten att utbyta uppgifter mellan myndigheter kräver nya sekretessbrytande bestämmelser. För att tydliggöra rättskedjan för unga lagöverträdare behövs ökade möjligheter för socialtjänsten att göra omhändertaganden, men också jourdomstolar för unga så att påföljderna snabbare döms ut.

Ett utanförskap som går i arv skapar ett samhälle som blir fattigt och orättfärdigt. Inget barn ska behöva känna att livets möjligheter är uttömda redan innan det börjat på allvar. Barn från alla bakgrunder och förhållanden kan hamna snett någon gång i livet. Då måste det finnas en politik som fångar upp och stöttar. Moderaterna är alternativet för barnens bästa.

Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande, Oliver Rosengren (M), kommunalråd och ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Pernilla Tornéus (M), ordförande i utbildningsnämnden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tre × 3 =